Det finns knappt någon svensk valrörelse där skatterna inte varit slagträ mellan höger och vänster. Ju längre vänsterut man rör sig på den politiska skalan desto viktigare är beskattningen som fördelningspolitik mellan fattig och rik.
Partierna överens om grunden
Partierna är dock överens om själva grunden, att skatt är medlet att finansiera det vi vill göra gemensamt. Det som skiljer åt är hur stort det gemensamma åtagandet ska vara.
Inget parti säger sig vilja införa den minimala så kallade nattväktarstaten, vars enda uppgift är att upprätthålla så mycket säkerhet så att medborgarna kan sova tryggt om natten. Men Annie Lööf tvingades, när hon var ny partiledare, att stå till svars för en gammal vurm för Ayn Rand, en av nyliberalismens tänkare och förespråkare för nattväktarstaten.
Läs mer: Konflikten om skatterna tillbaka i politiken
Palme och knattefotbollen
Skatter kan vara ett riktigt farligt vapen om det vrids om till förmån för några som alla värnar om – barnen.
I valrörelsen 1985, när Ulf Adelsohn var partiledare, gick Moderaterna till val på skattesänkningar och nedskärningar. Systemskifte, sade motståndarna. Olof Palme identifierade snabbt vilka som skulle drabbas. Oskyldiga barn. Så Palme reste land och rike runt och varnade för att knattefotbollen vore hotad om Moderaterna kom till makten.
Det året vann Socialdemokraterna valet med nästan 45 procent, en siffra som dagens socialdemokrater inte vågar drömma om ens i sin vildaste fantasi.
Borg älskade jobbskatteavdragen
Fredrik Reinfeldt och hans Nya Moderater byggde stora delar av sin politik på skattesänkningar. Anders Borg gjorde ingen hemlighet av att han älskade jobbskatteavdragen.
En het sommar i Almedalen i Visby ville Borg inte sätta någon gräns för hur många jobbskatteavdrag man kunde införa. Enligt den före detta finansministern var jobbskatteavdragen, till en början finansierade av minskade bidrag och ersättningar, vägen till fler jobb och fler i arbete.
Men ideologin bakom Nya Moderaternas skattesänkningar skilde sig från Bo Lundgrens gamla Moderater. Nu var fokus på låg- och medelinkomsttagare även om de med höga inkomster i procent tjänade mest på politiken.
Pärlhalsbanden skulle av
Moderaterna ville tvätta bort stämpeln som partiet för de välbärgade och Per Schlingmann, Moderaternas kommunikationsguru, uppmanade i samma veva moderatkvinnorna att ta av sig pärlhalsbanden på sammankomster med Nya Moderaterna, arbetarpartiet.
Anders Borg gick så långt att han tog strid med Jan Björklund och skyddade värnskatten, den symboltyngda skatten för dem som tjänar allra mest. Borg sade till och med att han tyckte att det var god fördelningspolitik att behålla den.
Borg stenhård mot pensionärerna
Samtidigt var han under de första åren som finansminister stenhård mot pensionärerna, som också ville ha jobbskatteavdrag. Borgs argument var att jobbskatteavdraget gällde dem som jobbar, inte folk som har jobbat. Anders Borg tvingades så småningom att mjuka upp den hållningen, men resterna av den hårdnackade inställningen lever kvar i dag.
I valrörelsen 2014 blev Moderaterna nervösa när det såg ut som om Socialdemokraterna var på väg att vinna slaget om verklighetsbilden; att välfärden monterats ned bara för att Moderaterna inte kunde avhålla sig ifrån sina evinnerliga skattesänkningar. För lånade pengar.
Förvirrade moderatväljare
Därför gjorde Anders Borg vad han kallade ett omslag – antagligen ett uttryck han grävt fram från sin fatabur av vädermetaforer – och förkunnade att Moderaterna inte skulle sänka några skatter framöver, tvärtom kunde väljarna förvänta sig skattehöjningar. Moderata väljare blev förvirrade och Magdalena Andersson kontrade med att Anders Borg tvingades höja skatten för att han sänkt den så mycket tidigare.
Skatterna är ideologi och slagträ, men de är också kronor och ören i människors plånböcker. Och dem ville inte Magdalena Andersson röra av rädsla för väljarnas vrede. Så jobbskatteavdragen blev kvar.
Reportage om skatterna i Agenda söndag 2 april kl 21.15 i SVT2 och SVT Play. I studion: Liberalernas ledare Jan Björklund. Debatt mellan biträdande finansminister Per Bolund (MP) och Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson.