Sverige driver nu tillsammans med bland andra Tyskland och Österrike linjen att Dublinförordningen ska rivas upp. Enligt källor till SVT Nyheter ska flyktingar och migranter söka asyl i hela EU och inte i enskilda länder som i dag. Detta ska ske vid EU:s yttre gräns. De asylsökande ska därefter fördelas i Europa genom tvingande kvoter. Denna fördelning ska ske vid så kallade hot-spots vid den yttre gränsen.
– Vi måste ha en ny ordning för hur Europa samlat ska ta ansvar. Det innebär att kopplat till hot-spots behöver vi ett nytt Dublin-fördrag. Det är dags att dra igång den diskussionen på riktigt bland EU:s medlemsländer, säger statsminister Stefan Löfven.
Tydligare linje
Beskedet om att Sverige ska driva linjen om ett nytt Dublinfördrag är tydligare än tidigare och kommer att drivas tillsammans med flera andra EU-länder.
– Vi måste upprätthålla och stå för Dublinförordningen så länge den gäller. Men den fungerar inte tillräckligt bra. Det kommer inte kunna vara så att den som flyr till Europa kan få välja land. EU ska ta emot sammantaget. Då innebär det att man måste ha en annan ordning för hur det ska gå till. Hot-spots måste fungera, det måste finnas en ordning för återvändande. Allt detta måste in i ett paket så att det finns gemensamma regler så att EU kan agera gemensamt.
Ska första ankomstland inte gälla längre?
– EU måste ha en ordning där vi tillsammas tar ansvar för detta. Exakt hur reglerna ska se ut det återstår att se. Vi måste börja fundera på vad det är som ska gälla för att EU tillsammans kan ta ansvar för flyktingsituationen, säger Stefan Löfven.
Toppmöte på Malta
Statsminister Löfven befinner sig på Malta för ett möte mellan EU och Afrika där syftet är att minska orsakerna till att människor flyr och söker sig till Europa.
– Vi måste ha ett mycket bättre och tätare samarbete med länder utanför EU för att vi också ska angripa orsakerna till att människor tvingas fly, säger Stefan Löfven.
Imorgon kommer regeringscheferna inom EU hålla ett eget toppmöte där hela flyktingsituationen ska diskuteras.
– Det är oerhört viktigt att de här mötena blir av för vi har en ohållbar situation, menade statsministern.
Dublinförordningen
* En grundsten i EU:s gemensamma asylpolitik är den så kallade Dublinförordningen, som stipulerar att asyl ska sökas i det land i EU dit den asylsökande först anländer.
* Den som passerar en yttre gräns till EU utan uppehållstillstånd eller visum ska registreras om de påträffas i anslutning till passagen.
* De som söker asyl ska registreras i databasen Eurodac med sina fingeravtryck.
* Innan frågan om eventuell asyl prövas ska frågan om vilket land som ska handlägga ärendet avgöras. Då gäller ett antal kriterier som tillämpas i en viss rangordning:
1. Om den sökande har familj som beviljats skydd i ett annat land ska det landet avgöra en asylansökan.
2. Om den sökande har uppehållstillstånd eller visering i ett annat land ska det landet avgöra.
3. Om den sökande har fingeravtryck som samlats in i ett annat Dublinland ska det landet avgöra.
4. Om den sökande har besökt eller rest igenom ett annat Dublinland ska ärendet prövas där.
* Dublinförordningen gäller i de 28 iänderna i Europeiska unionen samt fyra länder som är ”associerade” med förordningen: Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein.
* UNHCR och Europarådet har kritiserat Dublinförordningen särskilt när det gäller överförandet av asylsökande till länder som har en bristfällig hantering, som exempelvis Grekland.
* Tidigare har flera europeiska länder upphört med att skicka tillbaka flyktingar till Grekland eftersom de inte anser att mottagandet följer Europakonventionen.
* Principen har dock blivit allt mer överkörd på sistone då många nyanlända i stället väljer att registrera sig först när de kommer till det land där de önskar stanna, inte i det land i vilket de först anländer.
Källa: Migrationsverket, TT