Webbkameror är sårbara för intrång och smygtittare. Det visar ett experiment som Dagens Nyheter har gjort. Foto: TT

Stor sårbarhet i webbkamerors säkerhet

Uppdaterad
Publicerad

6.000 personer smygtittade in i en DN-reporters vardagsrum via hans lösenordsskyddade webbkamera på sju månader. Dagens Nyheters experiment visar ett nedslående resultat för säkerheten kring webbkameror.

Många har installerat en webbkamera för att kunna kolla av sommarstugan eller se hur husdjuret klarar sig ensamt hemma. Det är dock inte alltid säkert ur integritetssynpunkt.

Webbkameror är sårbara för intrång och smygtittare. Det visar ett experiment som Dagens Nyheter har gjort.

Tusentals kunde smygkika

När DN:s reporter satte upp en webbkamera i sitt vardagsrum, registrerades under sju månader drygt 6.000 smygtittare, trots att det krävdes ett lösenord för att komma åt bilden.

Ungefär fem procent av intrången skedde via svenska IP-adresser.

Hos privatpersoner och företag

I Sverige finns minst 31.000 webbkameror uppkopplade mot internet, enligt DN:s kartläggning.

De flesta finns hos privatpersoner, men många också hos företag och kommuner.

DN:s reporter Kristoffer Örstadius gästar SVT:s Gomorron Sverige kl 06.48 för att berätta mer om granskningen

Fakta: Så går det till

Först måste angriparen hitta webbkamerans ip-adress. 

Det kan låta krångligt, men för detta finns det bland annat särskilda sökmotorer som indexerar uppkopplade enheter som hjälper till.

Ibland räcker det sedan med att skriva in ip-adressen i en webbläsare för att se filmen direkt på skärmen. 

Oftast behöver däremot angriparen forcera en inloggningssida. Men användarna byter sällan lösenord utan använder de som tillverkaren förinställt, ofta ”admin” eller ”password”.

Källa: Dagens Nyheter

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.