Regeringen talar ofta och gärna om de tio miljarder kronor som landets kommuner och landsting ska få dela på. Det motsvarar 30.000 nya jobb, brukar statsministern säga.
Men kommunerna är inte lika nöjda. De talar hellre om att staten med andra handen drar tillbaka sex miljarder kronor från kommunsektorn då ersättningen för flyktingmottagandet försämras. Och att skatteintäkterna i landets kommuner nu planar ut, vilket skapar behov av kommande skattehöjningar på många håll.
Det handlar, som så ofta i politiken, om bilden av verkligheten. Å ena sidan hävdar regeringen att ersättningen för ensamkommande barn och ungdomar varit alltför generös och att detta drivit upp kostnaderna. Å andra sidan menar kommunerna att de sitter fast i dyra avtal och att bryta dessa också innebär svåra påfrestningar för många asylsökande.
Underskott
Annars kan finansministern glädjas åt att konjunkturen går fortsatt bra. Det innebär en hög tillväxt vilket leder till ökade skatteintäkter och minskad arbetslöshet.
Frågan oppositionen, och flera ekonomer, ställer sig är varför de offentliga finanserna då går med underskott. Ekonomisk politik brukar bygga på överskott i goda tider, som sedan kan användas som stimulans när tiderna blir sämre. Risken är annars stora underskott när arbetslösheten stiger och behovet ökar av såväl arbetsmarknadspolitiska insatser som A-kassa.
Svaret finansministern ger här är att underskotten ändå var större under den borgerliga regeringen, men att det stora antalet asylsökande innebär ökade kostnader för både mottagande och integration.
Mera pengar till Migrationsverket
En sådan effekt syns i den budget regeringen i dag presenterar. Anslaget till Migrationsverket höjs t ex kraftigt för att myndigheten ska klara av att fatta asylbeslut för alla dem som kommit till Sverige. Också domstolarna får mer pengar för att klara den rättsliga processen.
Även polisen får mer pengar, men också detta kommer att ifrågasättas. Både polisfacket och oppositionen anser att tillskotten är för små. Det mesta av satsningen sker dessutom efter nästa val, då det kan sitta en helt annan regering vid makten. Liknande kritik riktas mot den stora klimatsatsningen. Också denna får fullt genomslag först efter nästa val.
Höjd marginalskatt
Kritik kommer även att riktas mot regeringen för de skatteförslag som finns i budgeten. De så kallade brytpunkterna för statlig skatt samt värnskatt skrivs inte upp enligt tidigare praxis vilket innebär att allt fler löntagare får betala högre skatt. Det här är ett sätt för regeringen att få in mer pengar till statskassan, men det innebär också att fler löntagare får höjd marginalskatt.
I övrigt är budgetdagen mycket en ritual. Presskonferenser följs av finansministern traditionella promenad till Riksdagen och där en lång debatt om den ekonomiska politiken och regeringens förslag.
Som vanligt kommer kritiken från motståndarna i Riksdagen att vara hård, men trots att regeringen saknar majoritet kommer budgeten med all sannolikhet att klubbas igenom senare i höst.