Sedan februari 2014 pågår stridigheter i Ukraina mellan styrkor på regeringssidan och proryska grupper i östra Ukraina. Även utländska medborgare finns på plats, och enligt Säpo har en handfull svenskar åkt till Ukraina för att delta i strid. En av personerna som rest från Sverige utreds nu av polis.
– Jag kan bekräfta att det pågår en utredning mot en svenskbaserad person. Det handlar om misstankar om någon form av krigsbrott som ska ha begåtts i Ukraina under 2014, säger åklagare Tora Holst vid internationella åklagarkammaren i Stockholm.
Avrättningar av fångar
Krigsbrott är ett paraplybegrepp för folkrättsbrott, folkmord och grovt folkrättsbrott. Enligt en rapport från Amnesty International finns övertygande bevisning om att krigsbrott begås av båda sidor i Ukraina. Det rör sig bland annat om, enligt rapporten, summariska avrättningar av fångar.
– En förutsättning för att det ska handla om krigsbrott är att man tar del i en väpnad konflikt. Det kan handla om att tortera fångar eller bränna ner en skola, säger Ove Bring, professor emeritus i folkrätt.
Åklagaren vill inte berätta vad den utpekade mannen misstänks ha gjort. Han har ännu inte fått någon advokat förordnad.
– En utredning kan pågå länge innan misstankarna delges den misstänkte. Om personen ska förhöras som misstänkt och vill ha en advokat så får han givetvis det, säger Tora Holst.
Är våldsbenägna
Enligt Säpo har de stridande svenskarna valt den ukrainska sidan i konflikten. Flera av personerna som åkt delar vit makt-miljöns värderingar, men den främsta gemensamma faktorn bland de som sökt sig till stridande förband är att de tidigare visat sig vara våldsbenägna och har ett intresse för vapen och sprängmedel, enligt Ahn Za Hagström, chefsanalytiker vid Säpo.
Utredningen mot den utpekade mannen är i sin linda, och misstänkta krigsbrott utreds av personal vid polisens krigsbrottskommission.
– Vid den här typen av brottslighet är det sällan det finns teknisk bevisning, utan bevisningen bygger ofta på vittnesmål som offer och andra lämnar, säger kriminalinspektör Patricia Rakic Arle.
Förutom de stridande svenskarna har, enligt Säpo, ytterligare drygt 20 svenskar rest till Ukraina för att på andra sätt än att delta i strid stödja den Ukrainska sidan i konflikten.
Krisen i Ukraina
- 2014, våren: 77 människor dödas i upplopp i Kiev. President Viktor Janukovytj flyr till Ryssland och oppositionen tar över makten. Ryssland intar och annekterar Krimhalvön. EU och USA inleder sanktioner mot Ryssland. Pro-ryska separatister tar delar av Luhansk och Donetsk län.
- Sommaren: Krig pågår. 298 passagerare dör när ett malaysiskt flygplan skjuts ned i rebellkontrollerat område.
- Hösten: Vapenstilleståndsavtal tecknas men bryts snart. Ukraina väljer pro-västlig regering men brottas med ekonomisk kris.
- Vintern 2014-2015: Separatisterna gör vissa framstötar, stödda av Ryssland.
- 2015, våren: Nytt vapenstilleståndsavtal.
- Sommaren: Lågintensiv konflikt fortgår. Fem miljoner människor behöver hjälp, enligt FN, och 1,7 miljarder kronor i akut stöd saknas.
Källa: BBC, FN Ocha.
Polisens krigsbrottskommission
Polisens krigsbrottskommission bildades 2008 och finns vid utredningsenheten vid Nationella operativa avdelningen. Krigsbrottskommissionen ansvarar för alla svenska utredningar om folkrättsbrott och folkmord. Vid kommissionen arbetar åtta utredare och en gruppchef.
För närvarande utreder kommissionen omkring 35 ärenden som rör folkrättsbrott i bland annat Rwanda och Syrien. Under hösten väntas åtal väckas mot en man i 60-årsåldern som misstänks för folkrättsbrott i Rwanda. Hittills har tre personer i Sverige dömts för folkrättsbrott, bland annat Jackie Arklöv som även dömts till livstids fängelse för polismorden i Malexander.
I maj dömdes dessutom en man till fem års fängelse för folkrättsbrott i Syrien. Domen är överklagad.
Källa: Polisen