• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Foto: TT

Svenska elever presterar bättre i matte och naturvetenskap

Uppdaterad
Publicerad

Efter dystra besked i förra Pisamätningen 2013 kommer nu en liten ljusning. Svenska elever presterar bättre i matematik i årskurs 4 och 8, och bättre i naturvetenskap i årskurs 8. Det visar en annan stor internationell undersökning.

– Svenska elever har presterat bättre. Och det har man gjort tillsammans med sina lärare, säger Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör på Skolverket på en presskonferens.

– Detta är ett trendbrott och en positiv resultatutveckling för svenska elever. Det är så klart stort och glädjande.

Läget i svenska skolan 2016

Timss-undersökningen görs i 57 länder vart fjärde år och omfattar nästan 600.000 elever, och Sverige har varit med sedan 1995 i årskurs 8 och sedan 2007 i årskurs 4. Den görs av IEA, International Association for the Evaluation of Educational Achievement. 

Framåt i matten

I matematik ligger de asiatiska länderna i topp fortfarande, och i årskurs 8 har de dragit ifrån ännu mer. Det gäller Singapore, Sydkorea, Taipei, Hongkong och Japan. Men Sverige klättrar uppåt både i fyran och åttan jämfört med förra mätningen. I fyran fick Sverige 519 poäng vilket kan jämföras med 504 poäng 2011 och 503 poäng 2007.

I åttan klättrar de svenska eleverna ännu lite mer, från 484 poäng 2011 till 501 poäng i årets mätning. Men det är långt till de 540 poäng som svenska elever nådde 1995.

Bättre i naturkunskapen

Alla dessa förändringar är statistiskt säkerställda, enligt Skolverket. 500 poäng är det medelvärde som sattes när mätningarna drog igång och är en slags prestationsskala. Runt 30-40 poäng ska motsvara ungefär ett års utbildning. Och förändringar bör vara på 8-10 poäng för att de ska vara statistiskt säkra. 

I naturvetenskap fick svenska elever i åttan 522 poäng vilket kan jämföras med 509 poäng förra gången. Sverige är därmed tillbaka på samma nivå som 2003, men långt från de 553 poäng som svenska elever fick 1995. 

Finland långt före Sverige

Finland, som ju ofta framhålls som det goda exemplet när det gäller skolan, deltar i mätningarna i fyran. I matematik ligger man fortsatt högt över Sverige men tappar från 545 poäng  förra gången till 535 poäng nu. I naturvetenskap tappar Finland från 570 till 554 poäng.

I naturvetenskap i årskurs 4 fick Sverige 540 poäng och hade gångerna innan 533 respektive 525. Årets skillnad är alltså 7 poäng vilket inte är statistiskt säkerställt.

Snart släpps Pisa

Om bara en vecka, den december, kommer nästa kunskapsmätning. Då handlar det om Pisa, som görs av OECD och som ger en bild av vad 15-åringar kan. Det var ju som bekant en rejält dyster läsning förra gången.

Timss är en lika stor undersökning som gjorts sedan 90-talet. Bakom står forskarsammanslutningen IEA.  

Båda proven fokuserar på ämnena matematik och naturvetenskap, men de görs med olika intervaller och för olika åldersgrupper; Pisa vänder sig till 15-åringar och Timss till elever i årskurs 4 och 8. Men även det de mäter skiljer sig åt. För medan Pisa mäter färdigheter och kompetenser eleverna antas behöva ha för att klara vardagen, utgår Timss från ländernas läroplaner och är alltså mer kopplad till skolan.

Fakta: De svenska resultaten

  • Matematik årskurs 4: 519 poäng (+15 poäng sedan testet 2011).
  • Naturvetenskap årskurs 4: 540 poäng (+7, ökningen inte statistiskt säkerställd)
  • Matematik årskurs 8: 501 poäng (+17).
  • Naturvetenskap årskurs 8: 522 poäng (+13)
  • Matematik, gymnasiets tredje år: 431 poäng (+19 sedan testet 2008)
  • Fysik, gymnasiets tredje år: 455 (–42)
  • Den internationella medelpoängen har satts till 500.

Källa: IEA

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Läget i svenska skolan 2016

Mer i ämnet