Pensionen kommer då att vara 48,2 procent av slutlönen. År 2048 är det bara Estland som tros ligga på en lägre nivå.
Det framgår av en rapport från EU-kommissionen som finansministrarna ska diskutera den 17 november.
Som jämförelse tar kommissionen år 2008 då den som pensionerades i Sverige efter 40 års yrkesliv fick 65,0 procent av slutlönen i pension.
Mer i pension än i lön
I Finland beräknas pensionerna vara 61,3 procent av slutlönen år 2048 medan siffran i Danmark väntas hamna på 69,5 procent.
Bäst verkar de blivande grekiska pensionärerna få det. De beräknas få 110 procent av lönen i pension år 2048 men det är ändå en försämring jämfört med 2008 då siffran var 120 procent.
Även i Nederländerna är (2008) och blir (2048) inkomsten högre efter pensioneringen än före. För båda åren gäller att holländarna får 103,8 procent av slutlönen i pension.
Enligt tidningen (R&D), som publicerat rapporten, är en del av förklaringen att skatten på pension är lägre än skatten på arbete i Grekland och Nederländerna.
Enligt rapporten är det bara i Sverige som pensionen – som andel av inkomsten år 2008 – var lägre efter skatt än före. Det innebär att andra länder beskattar pensionärer mildare än löntagare, vilket som bekant inte är fallet i Sverige.
Sverige får beröm
Men i rapporten får Sverige beröm för sin ”väl förberedda och innovativa” pensionsreform.
Det svenska systemet anses ekonomiskt hållbart, bland annat genom de automatiska justeringarna för bland annat ökad livslängd.
Dock varnar man i rapporten för att de automatiska justeringarna kommer att märkbart krympa pensionerna, vilket kan leda till krav på kompensation.
Örjan Magnusson
orjan.magnusson@svt.se
Så räknade man
Jämförelsen mellan pensionerna i de olika länderna i Europeiska unionen gäller året efter pensioneringen, som andel av slutlönen, för en privatanställd medelinkomsttagare som efter 40 års yrkesliv pensioneras vid 65.
I beräkningarna ingår tjänstepension men inte privata pensionsförsäkringar.
Riksdag & Departement