Styrelseordförande Marie Ehrling säger att Telia Sonera, under de två år som gått sedan mutskandalen tvingade den dåvarande ledningen att avgå, försökt få klarhet i hur etableringarna har gått till. I två länder, Uzbekistan och Azerbajdzjan, vet man fortfarande inte vilka de slutgiltiga ägarna är.

– Vi har dessvärre kunnat konstatera att det har funnits stora brister, så väl i samband med etablerandet som i den operativa verksamheten. Vi har partners som nuvarande styrelse och ledning inte hade valt, och vi har inte kunnat utesluta att brott har begåtts, säger hon under en presskonferens på Telias huvudkontor på Stureplan i Stockholm.

Enligt vd och koncernchef Johan Dennerlind kommer det att ställas hårda etiska krav på de framtida köparna.

– Det kommer inte att ske till vilket pris som helst. Vi känner ett stort ansvar för våra åtaganden, säger han utan att gå in på vilka kraven kommer att bli.

Miljardmutor till regimerna

Affärerna i Centralasien uppmärksammades 2012 då SVT:s Uppdrag granskning avslöjade att Telia Sonera sålt telefonsystem som gav regimerna möjlighet att kontrollera sina medborgare. Senare samma år avslöjade UG att bolaget betalat över två miljarder kronor till ett brevlådeföretag i Gibraltar med nära kopplingar till den uzbekiske presidentens dotter Gulnara Karimova.

Riksenheten mot korruption har inlett en utredning om mutbrott i samband med etableringen. Minst tre tidigare Teliananställda misstänks för brott.

Våren 2015 medgav Telia Sonera ett nytt diktatursamarbete, denna gång med Azerbajdzjan – ett samarbete som tillfört landets presidentfamilj sex miljarder kronor.

Verksamheterna i Nepal, Kazakstan, Uzbekistan, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien och Tadzjikistan står tillsammans för en femtedel av Telia Soneras totala omsättning.

Många faktorer

På dagens presskonferens lyftes flera skäl till beslutet att dra sig ur. Affärsmässigt vill man fokusera på marknaderna i Sverige och i Europa. Trots att tillväxten i de centralasiatiska länderna gått bra, har det varit svårt att hämta ut vinsterna på grund av valutaproblem. För närvarande handlar det om fem miljarder som sitter fast i Uzbekistan och Nepal.

Men det handlar också den skada som de uppmärksammade mutaffärerna gjort på företagets rykte, och svårigheterna med att tvätta bort smutsstämpeln.

Marie Ehrling utesluter ändå inte att Telia Sonera kommer att ge sig in på nya utvecklingsmarknader i framtiden.

– Men då måste man göra rätt från början. Man måste ha rätt kompetens, rätt processer, rätt kunskap och en företagskultur med rätt värderingar, säger hon.

Nyheten uppskattades i börshandeln. I den inledande handeln steg Telia Soneras aktie med tre procentenheter.