Den förra regeringen beslutade om en bredbandsstrategi för Sverige 2009. Målet var att 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska kunna abonnera på bredband om minst 100 Mbit/s år 2020.

I juni i fjol beslutades att 3,25 miljarder skulle avsättas i ett program för 2014-2020 för att bygga ut bredband på landsbygden. Enligt Anders Åkesson (C) lämnades det in vid midsommar i fjol till EU-kommissionen och den förra regeringens ambition var att det skulle godkännas kring nyår.

Men nu är pengarna fortfarande kvar i Bryssel och byalag på landsbygden runt om i Sverige väntar på att deras ansökan ska behandlas – över 100 ansökningar är från Västra Götaland.

– Det finns några som vågar chansa och börjar bygga. Västra Götalands-regionen trodde inte att det var så farligt, men så ska det inte behöva vara. Det ska inte behöva vara minsta risk. De gör ändå en så stor insats för samhället, säger Åke Jansson, som är talesman för 14 fiberföreningar i Borås.

– Varför har det tagit sådan tid, undrar Åke Jansson.

”Låter bli att plocka de lågt hängande frukterna”

Centerpartiet är kritiskt och tycker att IT-ministern inte varit tillräckligt energisk mot EU:s organisation i Bryssel för att få in pengarna.

– Om du inte bosätter dig i Bryssel för att få loss pengarna, så går andra länder förbi. Du måste visa på att Sverige anser att det är viktigt, säger Anders Åkesson, Centerpartiets infrastrukturpolitiske talesperson.

Åkesson ifrågasätter Mehmet Kaplans kombinerade ansvarsområden som IT- och bostadsminister.

– Han har brist på fokus och energi på IT-området. Det gör att han låter bli att plocka de lågt hängande frukter som finns. Det finns miljarder som ligger och blaskar i Bryssel, det är obegripligt.

Glapp i stödet

Mellan 2012-2013 avsatte den förra regeringen 500 miljoner i två omgångar under 2012-2013, men enligt Jordbruksverket räckte inte pengarna till alla som ville bygga.

Men om ni hade haft som ambition att det skulle varit klart till årsskiftet 2014, hade det ju ändå blivit ett glapp?

– Ja, men det handlar om att få det glappet så kort som möjligt, säger Anders Åkesson (C).

Enligt IT-minister Mehmet Kaplan är Åkessons kritik trams:

”Vi tog över en process som den förra regeringen inte lyckades ro i hamn. Vi räknar med Kommissionens slutgiltiga godkännande under sommaren, men det går faktiskt att söka pengar redan nu”, skriver han i ett mejl till SVT Nyheter.

”2015 ett förlorat år”

Landsbygdsprogrammet väntas godkännas i slutet av sommaren och byalag som ansökt om stöd för att kunna bygga ut bredband, ska börja få besked i september.

– De flesta vågar inte börja bygga förrän de får beskedet, och sedan ska det upphandlas. Det blir knappast någon start förrän nästa år. 2015 blir ett förlorat år, och de står och väntar. Samtidigt kan man säga att det är samhällsslöseri. Nästa år blir det en stor propp som brister, och då stiger efterfrågan och priserna, säger Åke Jansson, som representerar flera bredbandsföreningar i Borås.

På frågan om föreningar i landet kan stoppa spaden i backen eller om de bör vänta svarar Kaplan:

”Det går att söka pengar redan nu. Jag förstår att vissa föreningar är försiktiga med att börja bygga innan man vet de exakta förutsättningarna, men regeringen gör allt vi kan för att EU-kommissionens process ska gå så snabbt som möjligt.”.