Inrikes

Foto: TT

Ubåtsutredaren: ”Trovärdiga uppgifter – men bör tas med stor försiktighet”

Uppdaterad
Publicerad

Den tidigare ubåtsutredaren Mathias Mossberg som var huvudsekreterare i den senaste statliga ubåtskommissionen i början av 2000-talet säger att uppgifter om en misstänkt ubåt vid Lidingö i somras är trovärdiga, men att de bör tas med stor försiktighet, anser han.

Den tidigare ambassadören Mathias Mossberg som utredde om det skett ubåtskränkningar i Sverige under Kalla kriget och tiden fram till Sovjetunionens upplösning 1991 anser att uppgifterna som DN publicerat – om en misstänkt ubåt – bör tas på allvar.

– De här uppgifterna förefaller trovärdiga i sig. De är väldigt tydliga och konkreta. Man har sett vattenuppkok med mera, säger Mathias Mossberg.

– Det förefaller att vittnena har sett någonting som ser ut som en farkost på ganska nära håll.

”Stor försiktighet”

Historien visar stora svårigheter att bevisa ubåtskränkningar.

– Sedan måste man ta alla sådana här uppgifter med väldigt stor försiktighet.

– Vi vet att det finns privata ubåtar som är ute och åker.

Han pekar på bevis om påstådda ubåtskräkningar på senare år som har kommit att omvärderas.

– Det visar inte minst händelserna 2014 och 2015, då man hade indikationer från egna system som senare visade sig vara helt felaktiga.

Vad skulle syftet vara?

– Om en ubåt visar sig på det här sättet så är det för att den vill visa sig.

Om det är en ubåt – varför vill den i så fall visa sig?

– Det kan man bara spekulera om. Om någon vill skrämma den svenska opinionen så är detta ett sätt, menar Mathias Mossberg.

Ordföranden i ubåtskommissionen 2001, Rolf Ekéus, avböjer att kommentera uppgifterna i Dagens Nyheter.

Fakta ubåtsutredningar:

Tre statliga kommissioner

Tre statliga kommissioner har granskat de bevis som Försvarsmakten lagt fram och som kommissionernas ledamöter grävt fram i arkiven.

Den första kommissionen, ubåtsskyddskommissionen 1983, där Carl Bildt (M) var ledamot, slog fast att det var ubåtar från Warsawapakten som utfört ubåtskränkningarna 1982 nära marinbasen i Hårsfjärden – knappt ett år efter S363:s grundstötning utanför Karlskrona.

Den andra kommissionen 1995 kom fram till att ubåtskränkningar hade inträffat. Men kommissionen ansåg att det gick inte att bevisa vilken eller vilka nationer som hade orsakat kränkningarna. Sovjetunionen ansågs ha huvudmotivet, enligt kommissionen.

Färre än tio konstaterade kränkningar

Den tredje statliga ubåtskommissionen presenterade sina slutsatser 2001. Diplomaten Rolf Ekéus var ordförande och Mathias Mossberg var huvudsekreterare.

Den kom fram till att det då fanns bevis för ”färre än tio konstaterade ubåtskränkningar” under åren 1980 till 2000.

Till det ska läggas ”ett 30-tal allvarliga incidenter” under samma period.

Kommissionen slog även fast att inte bara sovjetiska ubåtar hade motiv att göra intrång i svenska vatten under det kalla kriget. Även ubåtar från Natoländer kan ha haft motiv, ansåg kommissionen.

Källa: SVT Nyheter

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.