Mehmet Kaplans avgång som bostadsminister har satt igång en process som utan tvekan är Miljöpartiets svåraste kris hittills. Uppmärksamheten kring Yasri Khan har utlöst en kritikstorm i partiet.
Ett feministiskt parti som sagt sig kämpa för att riva ner partiarkala strukturer anklagas nu internt för att ha gjorts till ett tillhåll för islamistiska fundamentalister och nationalister.
Kände till att Yasri Khan inte tog kvinnor i hand
Den relevanta frågan är förstås hur det kan ha blivit så? Sannolikt för att Miljöpartiet i sin ambition att framstå som tolerant mot olika människor valt att ha överseende med också sådant som står i strid med partiets grundläggande idéer.
Partiets riksvalberedning har till exempel, enligt SVT:s källor, väl känt till att Yasri Khan har som princip att inte ta kvinnor i handen när han hälsar. Också de båda språkrören har känt till det, enligt SVT:s källor.
Men ingen har reagerat förrän idag. Efter avslöjandet igår kväll bröt en kritikstorm ut i partiet och efter omfattande protester direkt till valberedningen stod det klart att det inte fanns tillräckligt stöd förYasri Khan.
Tyst från valberedning och språkrör
Partiledningens agerande är dock fortsatt märkligt. Yasri Khan uppges idag ha dragit tillbaka sin kandidatur. Beskedet från valberedningen är att den ”respekterar” detta beslut. Men hittills ingenting, varken från valberedningen eller språkrören, om partiets principiella syn på Yasri Khans agerande.
Trots interna krismöten väljer man utåt en besynnerlig form av ”icke-agerande” som sannolikt kommer att undergräva förtroendet för partiet ytterligare. Det kan jämföras med Kaplans avgång där språkrörens hyllade Kaplans värderingar, trots att man måste utgå från att det var dessa värderingar som vägledde honom både i hans uttalanden och hans kontakter.
Handlingsförlamat partiledning
Miljöpartiets kris idag är således också en ledarskapskris. Hanteringen av såväl Mehmet Kaplans avgång som uppmärksamheten kring Yasri Khan riktar strålkastarljuset mot en handlingsförlamad partiledning, som av rädsla för att göra fel inte vågar säga någonting. Det förvärrar partiets kris.
De senaste dagarnas nyhetsrapportering har blottat sidor av Miljöpartiet som tidigare inte uppmärksammats. När Mehmet Kaplan jämförde Israel med Nazi-Tyskland fördömdes det hårt av utrikesminister Margot Wallström. Partiets båda språkrör ville dock inte ta avstånd från Kaplan utan fortsatte att skylla på medierna. Men det stannade inte här.
Ordföranden för Miljöpartiet i Kalmar Jonas Löhn sade till exempel i en radiointervju att en sådan jämförelse inte alls var orimlig. Förra språkröret Per Gahrton gick ännu ett steg längre och avfärdade kritikstormen som en israelisk konspiration, ett häpnadsväckande uttalande med tanke på att Per Gahrton får sägas vara något av Miljöpartiets ideologiske fader. Men det förklarar kanske också något av den kris partiet befinner sig i.