Utredningen presenteras först i morgon måndag, men SVT Nyheter kan redan i dag SVT avslöja vad den innehåller.

I dag finns det en uppsjö av olika ingrepp för den som vill förändra sitt utseende.

Till exempel fillerinjektioner för plutiga läppar, fylliga kindben och raka näsor. Rynkor som försvinner med nervgiftet botox. Kosmetiska tatueringar skapar nya ögonbryn och trådlyft hissar upp och slätar ut ansikten.

Och marknaden för olika typer av kroppsbehandlingar växer i Sverige, men som vi rapporterat om tidigare, har branschen länge varit en blind fläck för våra lagstiftare och myndigheter.

Stora hälsorisker

Trots att ingreppen kan innebära stora hälsorisker är kontrollen av utövarna dålig och konsumentskyddet mycket svagt. Det finns ingen samlad reglering för under vilka förutsättningar skönhetsingreppen får göras.

Flera myndigheter har olika tillsynsansvar och det är oklart var deras ansvar börjar och slutar. I många fall görs det ingen löpande tillsyn alls. Det ställs inga särskilda krav på vilken kompetens som krävs för att få utföra olika behandlingar och bristen på statisk gör att ingen vet hur vanligt det är med komplikationer eller oseriösa utövare.

– Det värsta är att det inte ställs några krav och att ingen har riktigt kontroll över marknaden, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Våren 2014 fick hon uppdraget att, som regeringens särskilda utredare, ta fram förslag på hur skyddet för den som köper skönhetsbehandlingar ska stärkas. I morgon överlämnar hon sin utredning till socialminister Gabriel Wikström.

Ny kroppsbehandlingslag

SVT Nyheter har tagit del av utredningen och kan redan nu berätta att utredaren förslår en ny konsumentskyddslag. Den ska gälla för de skönhetsingrepp som kan medföra betydande hälsorisker. Dit räknas till exempel kirurgiska ingrepp, hudslipning, filler- och botoxinjektioner, tatueringar, piercning, laser och IPL-behandlingar.

– Jag skulle vilja att riksdagen fattade beslut om en ny lag om kroppsbehandlingar. I lagen ingår att alla utövare måste söka tillstånd för att få bedriva verksamhet och att kommunerna kommer att ha regelbunden tillsyn över verksamheterna, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Utredningen förslår att kommunerna blir ansvarig tillsynsmyndighet för all verksamhet som omfattas av lagen. Även i de fall där de estetiska ingreppen utförs av legitimerad personal. IVO, Inspektionen för vård och omsorg ska också ha rätt att tillsyna legitimerad personal och verksamheter som brister i till exempel hygienen.

Kirurgi och injektioner

Utredaren föreslår också att kirurgiska ingrepp enbart ska få utföras av legitimerade läkare och tandläkare inom respektive kompetensområde. Kroppsbehandlingar med injektioner ska inte få utföras av någon annan än legitimerade läkare, tandläkare, sjuksköterskor eller tandhygienister.

Utredningen vill införa ett nationellt register över verksamheter med tillstånd.

– Vi vill även att det införs krav att verksamheterna dokumenterar allt de gör, vilket är viktigt om något går fel, säger Eva Nilsson Bågenholm. Hon vill också införa krav på att verksamheterna ska bedriva ett aktivt säkerhetsarbete.

– Alltså att de gör saker enligt hygienregler och att de utför arbetet fackmannamässigt, säger hon.

Inga kompetenskrav

Men exakt vilken kompetens som ska krävas av den som utför till exempel en tatuering eller en laserbehandling, preciseras dock inte i Eva Nilsson Bågenholms lagförslag.

– Kompetensen hos utövaren är ju väldigt svår. I dagsläget finns det ju inga tydliga kompetenskrav eller statligt auktoriserade utbildningar för till exempel tatuerare eller hudterapeuter. Det gör det omöjligt för oss att ställa de kraven, säger hon.

– Det vi säger är att man ska utföra ingreppet fackmannamässigt. Det är det begrepp som används i konsumentlagstiftningen idag när det gäller andra tjänster.

Men skulle man inte kunna börja med ett system med ackreditering av samhället godkända utbildningar?

– Om man beslutar sig för att införa lagen så tycker jag absolut att man ska gå vidare och sätta regler för vilka utbildningar som man behöver ha för att utföra vissa typer av behandlingar. Det gör man i England och det skulle vi Sverige kunna lära oss av.

Krav på betänketid

Eva Nilsson Bågenholm föreslår även att man inför krav på betänketid så att ingreppen inte skyndas på. Vid kroppsbehandlingar av barn och ungdomar ska det finnas krav på samtycke från föräldrarna.

Hon vill också införa en nationell webbaserad informationstjänst för konsumenter. Den ska drivas av Konsumentverket och ge saklig och oberoende information om de kroppsbehandlingar som kan innebära betydande hälsorisker.

– Den här nya lagen och informationstjänsten behövs för att skydda individen och för att samhället ska få en bättre kontroll på vilken typ av behandlingar som görs och hur ofta det går fel, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Konsumenter inte patienter

Socialstyrelsens utredare har tidigare föreslagit att estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens ska omfattas av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Det skulle ge ett ökat rättsskydd med både patientsäkerhetslag och patientskadelag. Men en sådan lagändring vill Eva Nilsson Bågenholm inte se. Hon anser att dem som gör den här typen av skönhetsingrepp enbart är konsumenter, och inte patienter.

– De här estetiska ingreppen handlar inte om att vårda, lindra eller bota. Om jag vill göra någon form av kroppsbehandling så är det en konsumenttjänst som jag väljer att köpa och då är jag inte patient.

Eva Nilsson Bågenholm tycker att många är lite för godtrogna när det gäller den här typen av kroppsbehandlingar. Hon betonar att alla har ett eget ansvar att tänka efter före.

– Jag lägger verkligen ingen moralisk värdering i det men man måste förstå att alla ingrepp i kroppen kan innebära infektioner eller skador som kan ge ett långt lidande efteråt. Man måste överväga om man är villig att ta den risken, för när det väl är gjort är det för sent, säger hon.