Regeringen vill få svenskarna att välja bränslesnålare bilar med lägre utsläpp. Därför ska man införa en ny koldioxidbaserad fordonsskatt, ett så kallat bonus malus-system. Låga utsläpp får en miljöbilspremie, medan höga utsläpp får en extraskatt. Utredningen förra året Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon – om ett nytt systen för miljöbeskattning fick hård kritik.

–Vi behöver minska klimatutsläppen. Det är en ödesfråga för vår generation, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till SVT Nyheter.

Höjd miljöbilspremie

Supermiljöbilspremien på 40.000 kronor ersätts av en höjd premie på 45.000 kronor för en elbil med nollutsläpp.

– Det är ett steg i rätt riktning. De bästa bilarna kräver lite mer av de som skaffar dem, och då behöver man få en rejäl knuff i ryggen. Men 45.000 är fortfarande väl lite, säger Mattias Goldmann, vd på Fores och i 2030-sekretariatet som lobbar för en fossilfri bilpark.

Bonusen på 20.000 kronor till laddhybrider försvinner och ersätts av en premie som gradvis räknas ner till lägsta beloppet på 7.500 kronor för en bil med utsläpp på 60 gram per kilometer.

​Nio av tio får höjd skatt

Gränsen för den extra koldioxidavgiften dras vid utsläpp på 95 gram per kilometer. Enligt uppgifter till SVT Nyheter får då bilen en extra fordonsskatt på 77 kronor per gram över gränsen under de tre första åren. Det betyder att nio av tio bilar som säljs kommer att få en höjd skatt baserat på förra årets försäljning. En Volvo V90 (119g/km) får en höjd skatt på 1848 kronor de tre första åren. Förändringen gäller nya bilar, medan befintliga bilar betalar ordinarie fordonsskatt.

Familjebilar får chockskatt

Bilar med ännu högre utsläpp får i regeringens förslag en ännu högre straffskatt. Bilar med utsläpp över 140 gram per kilometer betalar 100 kronor per överstigande gram. En bensinbil som drar 0.8 liter per mil (200 g/km) får då en extraavgift på 6.000 kronor. Den totala fordonskatten blir enligt det nya förslaget 9.825 kronor mot dagens 2318 kronor. Det blir med andra ord en chockhöjning inte bara för törstiga SUV:ar och tunga bilar, utan även för många större familjebilar. Mattias Goldmann tror ändå inte att höjningen räcker för att avskräcka från köp.

– Jag tror att det är för lite. Här har vi konsumenter som är stadda vid kassa, och som har valt de här bilarna trots att det nästan alltid finns bilar med betydligt lägre utsläpp Jag skulle önska att straffskatten vore ännu högre för att vi skulle vara trygga i att de här konsumenterna skulle byta till nåt som är bättre för klimatet, säger Mattias Goldmann.

Premie till gasbilar

Nytt i förslaget är även gasbilar får en premie på 7.500 kronor. Det blev ett resultat efter budgetförhandlingar med vänsterpartiet i helgen. De har tidigare inte fått något, vilket många har ifrågasatt eftersom utsläppen sänks med minst 70 procent om man kör på biogas.

– Det är en arbetsseger. Det såg ut som det inte skulle få något alls, eller väldigt lite. 7.500 kombinerat med att de flesta dieselbilarna får en straffbeskattning gör att gasbilarna blir klart mer attraktiva, säger Mattias Goldmann.

​Ger överskott åt staten

Exakt hur mycket klimatutsläppen kommer att minskas med de nya straffskatterna är oklart eftersom det inte tagits fram av utredaren, men staten drar in mer än vad man betalar ut i premier. De två första åren gör staten ett plus på cirka 600 miljoner kronor.

– Det här ska inte vara en kassako för regeringen, utan ett sätt att snabbt nå transporternas klimatmål. Finns det ett överskott ska det gå till mer generösa bonusar, avslutar Mattias Goldmann.

Centerpartiet är dock kritiska och anser att regeringen borde höja miljöbilspremien ytterligare.

-Det är helt otillräckligt för att ställa om fordonsflottan. Regeringen är en light-version av det som Centerpartiet nu går fram med, säger Annie Lööf (C) partiledare.