På vissa håll i landet är köerna till särskilt boende, äldreboende, långa. I de flesta fall är det istället hemtjänst, i många fall flera gånger om dagen, som står till buds.
– Man bor hemma med större vårdbehov och anhöriga och vänner får hjälpa till, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Hon har forskat om äldreomsorg och andra omsorgsfrågor.
En undersökning som hon varit med att göra visar att det har skett en kraftig ökning av anhörigvård, i kombination med hemtjänst. Hon förklarar att det får konsekvenser för samhället i övrigt när anhöriga är oroliga och kanske tar ledigt från arbetet för att vårda en anhörig.
– Det måste man ta med i beräkningen, säger hon.
Positiv utveckling
Men kommunerna, som är ansvariga för äldreomsorgen, ser nerläggningen som en nödvändigt – och delvis positiv – utveckling.
– Vi kan inte gå tillbaka till de gamla boendena, kraven har höjts, säger Maj Rom, som arbetar med utveckling av äldreomsorg på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
När många äldreboenden inte levde upp till nya krav från Socialstyrelsen så avvecklades de i många kommuner och omvandlades till vanliga hyresbostäder med tillgång hemtjänst.
Men behoven är inte heller lika stora nuförtiden enligt Maj Rom på SKL
– Vården har blivit bättre, behovet av heldygnsvård är inte lika stort, säger hon och nämner strokevården som ett område där människor numer mår betydligt bättre.
Institution
Maj Rom tror att många som vill komma in på ett särskilt boende kanske inte har klart för sig att det är en institution för de med ett mycket stort vårdbehov. Inte för sällskap och umgänge.
– Behöver man inte en institution så behöver man hitta en annan lösning, säger hon.
Professor Marta Szebehely vänder sig mot att det trots allt tal om valfrihet inom vården idag i praktiken är omöjligt att välja särskilt boende.
– Den viktigaste rätten, att välja var man vill bo finns inte, konstaterar hon.
Inte tillräckligt bra
Men Maj Rom på SKL tycker inte heller att situationen som den ser ut idag är tillräckligt bra.
– Vi måste fundera på hur vi vill att vår äldreomsorg ska se ut i framtiden.
Enligt henne är målet att alla ska kunna klara sig själva och må så bra som möjligt.
– Så länge vi hör om sådana här fall som nu tas upp av SVT så har ju vården misslyckats.
Marta Szebehely ser en självklar lösningen på dagens problem.
– Det måste byggas fler äldreboenden. Med personal. Det behövs många olika alternativ, och äldreboenden är en väldigt viktig beståndsdel.
En äldre befolkning
De som är 65 år och äldre utgör i dag 19 procent av befolkningen mot 17 procent för trettio år sedan.
Om ytterligare trettio år beräknas andelen äldre ha ökat till 24 procent enligt Statistiska centralbyråns prognoser.
Andelen i befolkningen som är under tjugo år beräknas däremot inte förändras. Andelen personer i så kallad förvärvsaktiv ålder – mellan 20 och 64 år – förutses minska.
Under de senaste 50 åren har medellivslängden ökat. Dödligheten i övre medelåldern har minskat och de äldre lever även allt längre.
Det är också framförallt efter 80 års ålder som nedsatt hälsa blir mycket vanligt förekommande.
Källa: Socialstyrelsen