Gabriele Bergnor i Solna berättar om känslan när avdelningsläkaren gav henne besked att hon måste skickas hem för att det var brist på sjuksköterskor.
– Det var bara att vända och det kändes på något sätt som ett svart hål. Man har läst väldigt mycket om det här, men när det drabbar en själv så känns det på ett helt annat sätt, säger hon.
Tre månader har blivit åtta
De plaströr som Gabriele Bergnor har inopererade för att vidga gallgångarna ska plockas ut. Tre månader skulle rören sitta inne som längst. Sedan ökar inflammationsrisken. Men tiden går och operationen skjuts hela tiden på framtiden. Nu har hon väntat åtta månader.
– Det känns ju väldigt oroligt. Är det säkert att jag klarar mig åtta månader utan att ta ut dem? Vem bevakar mig? Det är bara tyst. Det händer ingenting, säger hon.
På Nyköpings lasarett är 31 av 203 fastställda vårdplatser stängda, 15 procent. Lorena Ramos, undersköterska och politiker, visar runt.
– Den här avdelningen stängde före sommaren på grund av brist på sjuksköterskor. Många platser som behöver fyllas, säger Lorena Ramos framför en dörr med en lapp: ”Avdelning 2 är stängd”.
Akuta ingrepp går före
Det är bland annat bristen på sjuksköterskor som får vården att gå på halvfart. Färre operationer kan utföras eftersom det är ont om personal som kan vårda patienterna efter operationerna. De akuta ingreppen går före och många patienter med planerade operationer får dystra besked först när de kommer till sjukhusen.
Problemet med vårdplatser som finns men inte används är stort i hela landet. Agendas kartläggning visar att 1.506 vårdplatser står tomma på landets största sjukhus. Det motsvarar nästan var tionde säng eller 9,5 procent.
Patienter motas bort
På Läkarförbundet får man ständigt oroliga samtal från sina medlemmar.
– De beskriver en orimlig vardag. Patienter som inte kan läggas in, som måste skrivas ut för tidigt, patienter som motas bort. En kollega sade ”jag lägger 30 procent av min arbetstid på att mota bort patienter från akutmottagningen”. Vi ser att vårdköerna växer otroligt och sedan har vi säkert många som går hemma och är sjuka men som inte söker för att det blir ett bristande förtroende för vården som den är i dag, säger Karin Båtelson, förste vice ordförande för Läkarförbundet.
Det finns sjuksköterskor i Sverige, men många söker sig till privata kliniker, kommuner eller bemanningsföretag där lönen är bättre och arbetsschemat mer flexibelt.
Bildade sjukvårdsparti
För några år sedan fick Lorena Ramos och några till på lasarettet i Nyköping nog av sjuksköterskeflykten och bildade ett politiskt parti, Vård för pengarna.
De kom in i landstingsfullmäktige i Sörmland och nu jobbar hon halvtid på sjukhuset och halvtid som politiker.
– För att vända den här trenden så måste arbetsgivarna bemöta ungdomarna som kommer ut nu, 90-talisterna. De ställer helt andra krav. Det är inget kall längre att vara sjuksköterska. Det krävs bra arbetsmiljö, bättre lön, flexiblare schemaläggning, att anpassa schemat efter deras livssituation, säger Lorena Ramos.
Under tiden får patienterna försöka få tiden att gå och hoppas på det bästa.
– Det är väntan på att något ska hända. Att någon hör av sig, säger Gabriele Bergnor.
Reportage i Agenda söndag 11 december kl 21.15 i SVT2 och SVT Play. I studion: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S).