Svenska Vattenfall har satt stora avtryck i östra Tyskland. Vid det vattenfallägda kolkraftverket Jänschwalde präglas landskapet av det gigantiska dagbrottet.

– Det är ett av Vattenfalls tre kraftverk i Lausitz-regionen. Det står för de fjärde högsta koldioxidutsläppen i Europa, säger René Schuster på miljöorganisationen Grüne Liga.

Känslorna för Sverige är blandade

Precis som i området kring Jänschwalde präglas flera andra områden i östra Tyskland av Vattenfalls enorma kolkraftverk. Många människor bär på minnen av bortschaktade byar och känslorna för Sverige är blandade.

– Min uppfattning är att Vattenfall förstör min hemtrakt. Det är alla här överens om, säger Christian Huschaga som bor i byn Atterwasch.

Här hemma har debatten varit hård om Sverige, med sin höga profil i miljöfrågor, ska tillåta ett statligt företag att driva klimatfarlig kolkraft i stor skala. De borgerliga partierna vill att Vattenfall ska sälja den tyska kolkraften och därmed bli av med problemet.

Brunkolet blev valfråga

Vänsterpartiets och Miljöpartiets linje har däremot varit att behålla det svenska ägandet och på så sätt få möjlighet att lägga ner brunkolsverksamheten i Tyskland. Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin gjorde till och med Vattenfalls kolkraft till en valfråga när han i flera tv-debatter hade med sig en kolbit.

”Vi vill stoppa gruvorna. Det är det viktigaste för oss. Vi är beredda att förhandla om olika lösningar för det. Men att bara sälja så att någon annan driver det vidare. Det är ingen lösning”, sade Gustav Fridolin i en intervju med Aftonbladet i höstas.

Vill att kolindustrin avvecklas

Den lilla byn Atterwach i östra Tyskland står på rad att rivas om gruvan växer. Här lyssnade man noga på Miljöpartiets löften i valrörelsen och gladdes när partiet kom i regeringsställning. En avveckling av kolindustrin är precis vad man vill ha.

– Det skulle glädja mig om de svenska politikerna höll sina vallöften. Alla är emot kolkraft med det drivs ändå vidare. Jag vill att de står för vad de har sagt, säger Christian Huschaga.

Men befolkningen Lausitzregionen är splittrad. Omställningen från DDR:s planekonomi har varit svår och arbetslösheten är stor. Vattenfall är en av de största arbetsgivarna i området.

– Kolkraften innebär naturligtvis jobb, säger en kvinna som Agenda möter på gatan.

– Först och främst handlar det om arbetstillfällen. Men också om energi, säger en man från Lausitzregionen.

Tyska regeringen oroas

Den tyska regeringen oroar sig nu för den svenska diskussionen om avveckling och den ansvarige ministern har skrivit till Stefan Löfven och bett honom se till så att Vattenfall snart anlägger nya kolgruvor. Att låta kolet ligga kvar i marken beskrivs av Berlins kolkraftvänliga politiker som vansinne.

– Det vore vansinnigt, både företagsmässigt och nationalekonomiskt. Utan kol och kraftverk skulle regionen få det svårt. Fler än 50.000 människor skulle bli arbetslösa och tvingas flytta med sina familjer, säger Ulrich Freese, förbundsdagsledamot för socialdemokratiska SPD.

”Sverige har chans att göra skillnad”

Den svenska debatten om Vattenfalls verksamhet i Tyskland handlar dock inte om utplånade byar eller hotade arbetstillfällen. Den handlar om den globala uppvärmningen. Miljörörelsen menar nu att Sverige har en historisk möjlighet.

– Sverige har en chans att göra skillnad i det internationella klimatarbetet. Den möjligheten kanske inte kommer komma tillbaka någonsin igen. Om man säljer den här verksamheten är risken väldigt stor att en ny ägare kommer fortsätta gräva upp brunkol i det här området och elda upp det, säger Annika Jacobson, chef för Svenska Greenpeace.

I höstas gjorde Vattenfall själva klart att de har som avsikt att sälja den tyska brunkolsverksamheten. Inom kort måste ett politiskt beslut fattas. Ska svenska staten behålla Vattenfalls kolgruvor och kraftverk och i sådana fall inleda en nedläggning eller ska de säljas? Eller ska Vattenfall göra som den tyska regeringen vill och öppna nya gruvor?

Politiskt beslut snart

Socialdemokraterna har hittills inte velat uttala sig om partiet vill behålla brunkolsverksamheten och avveckla den, eller om man vill sälja. Varken representanter för Miljöpartiet eller Socialdemokraterna vill låta sig intervjuas av SVT så länge frågan bereds. I en interpellationsdebatt i riksdagen sade näringsminister Mikael Damberg något svävande att regeringens bedömning är att en försäljning kan vara positivt.

– Det kan vara positivt för att uppnå en ambition som också ligger i linje med bolagets hållbarhetsmål att reducera sina koldioxidutsläpp. De har ju de målsättningarna, sade Damberg.

Frågan är om man ska tolka näringsministerns svar som att en försäljning kan vara en god idé och att regeringspartnern Miljöpartiet fått backa från sitt löfte om att avveckla Vattenfalls tyska kolkraftsverksamhet.