På andra sidan jordklotet, i Sydney går Juliet Lamont och funderar. Hon undrar vad som hände med hennes man en kväll i våras när de var i Sverige för att filma till en dokumentär.
– Han gick ut på en promenad för att ta några fina bilder på Stockholm och kom aldrig tillbaka, säger Juliet Lamont.
Hennes man Tom Jefferson ger sig kvällen den 19 maj ut själv i Stockholm, han säger till Juliet att han ska ta några bilder inför kommande inspelningar.
Vad som händer sedan är mycket oklart. Varför han går upp på spåret vid centralbron är även det svårt att ta reda på. Det vi vet är att Tom Jefferson strax efter klockan 21 blir påkörd av ett tåg.
– Det var först på morgonen som polisen kom till hotellet. De gav mig hans blodiga pass och sa att han var död, säger Juliet Lamont.
SVT har begärt ut Trafikverkets kommunikation med tågen den kvällen. Det börjar med att en lokförare meddelar att han kört på en person.
– Jag hade en som precis hoppade mitt framför mig här nu, säger lokföraren.
Trafikledaren på Trafikverket ställer inga frågor utan ber att få återkomma. Nästa gång han ringer ger han lokföraren order om att köra vidare.
– Då skulle jag vilja att du fortsätter rulla där, säger trafikledaren.
– Ska jag rulla in på centralen? frågar lokföraren.
– Ja, säger trafikledaren.
Nästa tåg stannar fem meter innan kroppen
I konversationen som följer går det upp för trafikledaren vad som hänt, han har missuppfattat situationen. Då har tåget redan rullat in på centralen. I polisens förundersökning om händelsen kan man läsa att tåget står på spår 18 ”till allmän beskådan”.
Inte heller de andra tågen som ska passera centralbron stoppas. Efter det första tåget kommer ett till, av eget bevåg hinner lokföraren stanna fem meter innan Toms överkörda kropp.
Lokföraren frågar frustrerat varför inte tågtrafiken är stoppad, för på spåret bredvid olycksplatsen kommer ytterligare ett tåg.
Trafikverket bröt mot många regler den kvällen. I reglerna står det att ett tåg som kört på någon och andra tåg förbi platsen omedelbart ska stoppas. Det står också att tågen ska stoppas vid fara, vilket enligt ansvariga innefattar personer på spåret.
– Den jag älskade blev lämnad på ett järnvägsspår, det är helt förkrossande. Det är ju inte så att han var ett påkört djur, det är fruktansvärt, säger Juliet Lamont.
– Jag har nolltolerans mot att vi inte stoppar trafiken, det här är en allvarlig avvikelse och vi måste jobba med den, säger Caroline Ottosson, ställföreträdande generaldirektör och chef för trafikledningen på Trafikverket.
Tog över en halvtimme innan SOS larmades
Men det slutar inte här. När vi läser dokumenten blir det också tydligt att det tar hela 32 minuter innan Trafikverket larmar SOS om vad som inträffat.
– Hur kunde de veta att det inte var möjligt att återuppliva Tom, hur visste de egentligen vilket skick han var i vid det tillfället, säger Juliet Lamont.
Det tog 32 minuter innan ni larmade SOS, varför då?
– Det tog tid innan vi larmade, den delen finns med i den utredning vi gör nu där vi tittar på hela händelsen efter personpåkörningen. Det finns en del övrigt att önska, säger Caroline Ottosson.
Rättelse:
I grafiken i inslaget är det fel bro som förekommer. Vi beklagar detta.
FAKTA: DET HÄNDE
21:18 Lokförare larmar Trafikverket om att person är påkörd.
21:19 Trafikledningen ger order till lokföraren att fortsätta färden.
21:23 Nästa tåg kommer till olycksplatsen och hinner av eget bevåg stanna precis innan.
21:27 Tåget som står vid olycksplatsen slår larm om att tåg fortfarande passerar.
Trafiken stoppas.
21:50 Trafikverket larmar SOS.
FAKTA: BRÖT MOT REGLERNA
”Vid en fara ska trafiken stoppas så snart som möjligt”. ”Med fara avses i handboken en uppmärksammad risk för en händelse som kan leda till skada på människor, miljö eller egendom”.
”Om en person har blivit påkörd eller om det finns skäl att anta att
en person har blivit påkörd, ska den berörda färden omgående
stoppas. Alla andra färder förbi den aktuella platsen ska också stoppas
tills undersökning och eventuella åtgärder är utförda”.
Källa: Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JvSFS 2008:7)