– Jag har aldrig känt mig utanför som katolik i Sverige, säger Arlene Karlsson, som kom till Sverige från Brasilien som vuxen.

1593 utvisades alla som bekände sig till den katolska tron ur Sverige. Det tog nästan 200 år innan de åter tilläts vistas i riket. Och det dröjde ytterligare drygt 90 år innan de tilläts att åter tillhöra den katolska kyrkan.

– Tidigare var ju den katolska religionen förbjuden i Sverige. Särskilt bland äldre människor kan det finnas fördomar om vår religion. Men katolska kyrkan har gjort ett stort arbete för att motverka det tabu som fanns tidigare, säger Arlene.

”Jobbigt på arbetsplatserna”

Den stora invandringen under senare hälften av 1900-talet har gjort att antalet svenska katoliker har ökat kraftigt.

I dag tillhör drygt 80.000 svenskar landets katolska stift och landets förste svenskfödde biskop, Anders Arborelius, tillträdde 1998 och är verksam än i dag.

Men fortfarande kan de svenska katolikerna mötas av fördomar eller okunskap.

– På arbetsplatserna tror jag att det kan vara jobbigt för somliga, när deras kollegor som inte är religiösa ifrågasätter exempelvis varför man går till kyrkan, eller varför Vatikanen uttrycker åsikter i olika frågor. Det kan också handla om att de inte förstår hur präster kan leva i celibat, säger Arlene Karlsson.

Växande fördomar?

Huruvida den senaste tidens händelser, där övergrepp gjorda av katolska präster har uppdagats både i Sverige och utomlands, får fördomarna om den katolska kyrkan átt växa återstår att se. Arlene Karlsson hoppas att en sådan utveckling inte sker.

– Det som har varit det har varit. Vi får bara hoppas att det inte händer igen.