Hälften av ämneslärarstudenterna vid Linnéuniversitetet har hoppat av sin utbildning. Av cirka 200 studenter som började 2011 är endast 100 kvar denna vår, skriver Barometern.

– Naturligtvis är vi inte glada, och framför allt därför att detta är ett nationellt problem. Vi kan erbjuda en attraktiv utbildning, men inte ett attraktivt yrke, säger dekan Brita Johansson-Cederblad.

Bort första terminen

Hur många i hela landet som hoppat av efter drygt två års ämneslärarstudier finns det inte siffror på. Men redan efter den första terminen hade 20 procent försvunnit, enligt Universitetskanslerämbetet.

Såväl vid Linnéuniversitetet som i resten av landet är det framför allt inriktningen mot högstadiet som ratas. De sökande är för få och avhopparna för många. Sett till ämnen är det främst de i naturvetenskap och matematik som drabbas.

– Där är det verkligen kris. Andelen behöriga lärare är låg och det fylls inte på i tillräckligt hög grad, säger Mats Tegmark, ordförande i Lärarutbildningskonventet som samlar alla universitet och högskolor med lärarutbildning.

Slås samman

Följden har blivit att mer än hälften av lärosätena med högstadielärarutbildning lagt den på is, bland andra Karlstads universitet och Linnéuniversitetet.

– Den ligger vilande sedan förra hösten. Det beror just på en hög andel avhopp, säger Brita Johansson-Cederblad.

Karlstads universitet motiverar antagningsstoppet främst med att regeringen aviserat att högstadie- och gymnasielärarutbildningarna ska slås ihop. Regeringens tanke är att en bredare behörighet ska locka fler sökande. I dag har gymnasielärare behörighet att undervisa på högstadiet, men inte vice versa. Regeringen har också utlovat en examenspremie till dem som blir ämneslärare i bristämnen.