Det har gjorts få undersökningar på hur omfattande problemet med överkänslighet mot vanliga vardagsljud är. I den enda studie om förekomst som finns tycks mellan sex och åtta procent av befolkningen kan lida av hyperacusis som åkomman heter.
Fått fel råd
Tidigare har många som sökt sig till hörselmottaningar för överkänslighet mot vardagsljud fått rådet att skydda sina öron. Många har också valt att använda öronproppar eller hörselskydd helt på egen hand. Och det kan förstås vara frestande att stänga ute ljud som irriterar, men det är inte alltid en god idé.
Människor som drabbas av hyperacusis har en ökad känslighet för alldeles vanliga ljud som inte är skadliga för öronen, men som den drabbade ofta uppfattar som skarpa och kanske rent av skadliga. Det kan handla om porslinsskrammel, restaurangsorl eller kanske om kollegan på jobbet som prasslar med papper.
Linda Jüris är psykolog och psykoterapeut med KBT-inriktning och har specialstuderat en patientgrupp om 62 personer som alla lider av hyperacusis.
– Det är ganska vanligt att man får hjälp med att skydda sina öron. Man kanske får specialgjorda öronproppar utskrivna eller så. Men om man skyddar sina öron för mycket, i sammanhang där man inte behöver göra det, så blir hörselsystemet ännu känsligare.
Konduktörens utrop tvingade Carl att ha öronproppar
Linda Jüris ska nu disputera på hur patienter med hyperacusis kan få hjälp med vanlig KBT-terapi. Försök har gjorts på totalt 62 patienter som delades in i två olika försöksgrupper.
Den ena fick KBT och den andra fick så kvar på väntelista som kontrollgrupp. Senare fick även den andra gruppen KBT-behandling. Patienter från båda grupperna fick markant minskade besvär av behandlingen.
En av dem var Carl Fläring. När han gick tredje ring på gymnasiet drabbades han av tinnitus och när han senare pendlade mellan Uppsala och Stockholm började han plötsligt tycka att konduktörens utrop i högtalarna var starka.
– För att skydda min hörsel och inte göra det värre, så började jag använda öronproppar när jag åkte tåg. Jag tyckte högtalarna lät högt och att det gjorde ont i öronen, säger han.
Carl Fläring började använda öronproppar allt mer, även när han var ute i stimmiga miljöer på stan eller på krogen. Han gjorde själv upptäckten att det inte hjälper att skärma av de störande ljuden utan att problemet snarast förvärrades.
Carl Flärings berättelse är ganska typisk för de problem som den här gruppen av patienter upplever. Hos patienter med tinnitus är förekomsten av hyperacusis många gånger vanligare än hos människor utan tinnitus.
Får träna på störande ljud
En viktig del av KBT-behandlingen handlar om att få patienterna att förstå hur hörselsystemet fungerar och att man inte kan minska besvären från vanliga vardagsljud genom att stänga dem ute. Istället får man träna på att hantera de ljud man tycker är obehagliga.
– Genom att man får lära sig att på ett gradvis och kontrollerat sätt att utsätta sig för en normal ljudmiljö, så normaliseras hörselsystemet igen, berättar Linda Jüris.
Forskningen kring hyperacusis är ännu i sin Linda och fenomenet kommer sannolikt att behöva studeras mer innan färdiga behandlingsmetoder har arbetats fram och implementerats i vården.