• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Kamineldning bakom många av julens bränder

Uppdaterad
Publicerad

Under jul- och nyårshelgerna är det verkligen högsäsong för att elda i öppna spisar och kaminer. Men om man inte ser upp kan mysbrasan förvandlas till en katastrof.

Det är inte så väldigt länge sedan som vedspisar för matlagning och kaminer för uppvärmning fortfarande var hyfsat vanliga i åretruntbostäder. Med tiden har det blivit allt ovanligare, men i sport- och fritidshus kommer den gamla kaminen ofta till heders igen, särskilt när familjen vill ha det lite mysigt kring jul.

Men hur många har egentligen den kunskap som krävs för att sköta sin eldstad rätt? Brandstatistik från MSB tyder på att det är lite si och så med kunnandet.

– I riket har vi ungefär 1200 eldstadsrelaterade brandtillbud per år, av dessa är omkring 900 sotbränder, säger skorstensfejarmästare Lars Åke Strömberg som är verksam i framförallt Ockelbo-Sandvikenområdet.

Ljus inte största faran

Det varnas ofta för riskerna med levande ljus, men dessa orsakar endast omkring hundra bränder per år. De eldstadsrelaterade bränderna är den näst vanligaste brandorsaken när räddningstjänsten rycker ut till bostäder.

Felen som görs är många. Ett av de vanligaste misstagen är att elda för hårt i eldstaden.

– Vissa eldar i sina kaminer så att de blir rödglödgade och det är förstås alldeles för hårt. Men annars är 3,5 kilo ved i timmen en bra tumregel att hålla sig vid om det inte finns en bruksanvisning som säger annorlunda. Och då ska kaminen vila ett par timmar mellan varven, säger Lars Åke Strömberg.

Sprickor varningstecken

Att det uppstår sprickor i kaminen eller spjäll är ett synligt tecken på att man eldat för hårt, men det kan även hända saker med skorstenen som kanske inte är lika lätta att upptäcka.

– En tegelskorsten är i regel bara byggd för 400 grader celsius, men en kamin kan utveckla uppåt 750 grader. Teglet blir varmt rätt igenom, bjälklaget värms upp och där kan det utvecklas en glödbrand. Det är också en risk att värmen hålls kvar på en vind som är isolerad med 60-70 centimer isolering.

Vilken slags ved som används spelar mindre roll, tycker Lars Åke Strömberg, bara man håller sig till ved om eldstaden är avsedd för det. Visserligen innehåller björkved mer energi än exempelvis gran, men bara eldstaden klarar att det sprätter gnistor så går gran också bra elda med.

Fuktig ved bildar tjära

Det är däremot mycket viktigt att all slags ved är ordentligt torr.

– Måste man koka ur vattnet ur veden först då sänks temperaturen på förbränningen och då bildas det tjära i skorstenen. Och bildas det tjära så är det ett handhavandefel.

Varför är tjära ett problem?

– För att det är det som brinner. Sot brinner inte så bra, men tjära brinner rejält och det vill man inte vara med om.

Restprodukten, askan, slarvas det också med. Att förvara aska i plast- eller papperskärl är ingen bra idé.

– Askan kan vara varm i upp till en vecka så det innebär en jätterisk. Ha ett plåtkärl, gärna med tätslutande lock så att det inte kommer något syre. Och bär ut askan så att den inte står kvar inomhus, säger Lars Åke Strömberg.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.