Det var efter händelsen på sociala medier som grova brottsroteln inledde en förundersökning om hets mot folkgrupp.

Hets mot folkgrupp föreligger om någon offentligt spridit uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Lagen är tänkt att skydda minoritetsgrupper.

Nu gör kammaråklagare Gisela Sjövall alltså bedömningen att IS-flaggan i kombination med texten mannen skrivit inte kan anses utgöra hets mot folkgrupp.

Vad fick dig att fatta det beslutet?

– Enkelt uttryck kan man säga att han uttrycker missaktning mot ”alla andra”, inte mot en konkret folkgrupp. Gruppen blir för stor för att det ska kunna kallas hets mot folkgrupp helt enkelt, säger kammaråklagare Sjövall till SVT Nyheter Halland.

Texten var avgörande

Eftersom flaggan i sig inte är en tydlig missaktning mot någon folkgrupp blir textens formulering av stor vikt. Kammaråklagare Gisela Sjövall hänvisar till förundersökningssekretess när det gäller vad 23-åringen skrivit i texten men säger att formuleringen varit viktig i beslutet att inte väcka åtal.

– Hade det i texten funnits mer specifika formuleringar om vissa grupper, som till exempelvis homosexuella hade bedömningen kunnat bli annorlunda, säger hon till SVT Nyheter Halland.

Det är fastslaget att IS-flaggan inte har samma symboliska betydelse av missaktning mot en enskild folkgrupp som hakkorset har.

– Det är möjligt att det kommer att se annorlunda ut i framtiden, men idag är det inte så, säger kammaråklagare Sjövall till SVT Nyheter Halland.

Finns det andra brottsrubriceringar som kunnat vara aktuella?

– Hade det funnits uppmaningar till brott i texten, till exempel att döda någon hade det kunnat vara uppvigling, men något sådant är det absolut inte fråga om här, säger kammaråklagare Sjövall.

Klara omständigheter

Kammaråklagare Gisela Sjöwall förstår om den spontana reaktionen är att det borde vara brottsligt att lägga upp en sådan flagga och säger att man har tittat mycket noga på fallet med tanke på det, men att det inte finns några frågetecken kring det slutgiltiga beslutet.

– För mig finns det inga tveksamheter kring beslutet att inte väcka åtal, säger hon till SVT Nyheter Halland.

Hade åtal blivit väckt hade det blivit en prejudicerande dom.

Det finns en teoretisk möjlighet att beslutet överklagas till Utvecklingscentrum i Malmö som i så fall får fatta beslut om fallet ska prövas igen.