Det är i Attentions undersökning Nätkoll, som man kommit fram till att ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är mer utsatta på nätet än barn och unga generellt.
– Det är troligtvis för att man saknar de förmågorna som man behöver ha för att kunna läsa av nätet. Man är inte så bra på källkritik, man kan inte läsa mellan raderna och man är impulsiv och saknar konsekvenstänk. Och allt det gör att det naturligtvis blir mycket svårare att skydda sig mot risker på nätet, säger Madelein Larsson Wollnik, ordförande i Attention Hisingen-Kungälv.
Föräldrar frustrerade
Föreningen Attention riktar sig både till personer med NPF och deras anhöriga. Och det var efter att föräldrar hade hört av sig med sin oro, som Attention tog initiativ till undersökningen.
– Föräldrar, som var frustrerade och inte visste vad de skulle göra när deras barn hade blivit utsatta. Och de tyckte inte att de fick tillräckligt med stöd från samhället. Då kände jag till slut att vi måste göra någonting, säger Madelein Larsson Wollnik.
Läs också: Möt mamman med ADHD
Grooming och näthat
Det handlade om medlemmar som hade råkat riktigt illa ut.
– Som har blivit groomade. Alltså en vuxen som har närmat sig för att utnyttja i sexuellt syfte. Det är ett exempel. Och många blir utsatta för näthat. Som är mobbade i skolan, kommer hem, sätter sig vid datorn och där fortsätter det, säger Madelein Larsson Wollnik.
Svårt förstå vad kränkning är
Men i Attentions Nätkoll visade det sig också att flera av deras barn och unga uppgav att de inte visste om de har varit mobbade och hotade på nätet.
– Det kan bero på att man är så van vid att bli utsatt för olika kränkande behandlingar så att man inte ens registrerar det. Men det kan också vara att man har svårt att förstå vad som är ett övergrepp eller en kränkande handling, säger Karin Torgny, projektledare för Nätkoll.
Tillbringar mer tid på nätet
Barn och unga med NPF tillbringar också mer tid på nätet än andra ungdomar. Många gånger är de socialt isolerade och har hittat en ny bekantskapskrets på nätet. Oskar L Högfeldt som har ADD och Asperger är en av dem. Men han har aldrig haft problem.
– Det beror väldigt mycket på vilken diagnos man har. Och hur grav den är. Personligen har jag inte haft några svårigheter med nätet. Det var verkligen fantastiskt för mig att lätt kunna knyta kontakt med folk som hade gemensamma intressen, säger han.
Positiva erfarenheter
Han gillade att chatta med folk som spelade samma dataspel och så gillar han att diskutera politik på nätet.
– Och det har också lett till jobb i och med att jag har lärt mig programmering. Det är min största passion i livet nästan, säger Oskar L Högfeldt.
Och på föreningen Attention håller de med om att nätet kan ge mycket positivt till deras ungdomar.
– Det finns ju mycket risker men vi har också sett att det finns mycket positivt med nätet för målgruppen. Många använder sig av nätet för att återhämta sig, till exempel om man har haft en jobbig dag i skolan. Och många har hittat vänner på nätet. De kanske inte har många vänner alls i det verkliga livet men har hur många som helst på nätet, säger Madelein Larsson Wollnik.
Behov av mer kunskap
Hon menar att föräldrarna behöver mer kunskap. Och nu kommer Attention att ta fram material som ska hjälpa föräldrarna och även ett material för elever i skolan.
– Det har varit väldigt mycket fokus på – hur ska vi hindra barnen att tillbringa så mycket tid på nätet. Hur ska vi förbjuda. Medan vi tycker att man ska föra en dialog och lära sig mer så att man kan lära sig att hjälpa sina barn att använda nätet på rätt sätt.
Föreningen Attention och Projekt Nätkoll
Attention är en ideell organisation med ca 15.000 medlemmar. Den riktar sig till personer med NPF, anhöriga och personer som är yrkesverksamma. Målsättningen med föreningen är att se till att målgruppen får samma förutsättningar i samhället som alla andra människor.
Attentions projekt Nätkoll bygger på två enkätundersökningar. En som har skickats ut till barn och unga med NPF och en till föräldrar till barn och unga med NPF.
Frågorna de har ställt har varit samma som Statens Medieråds frågor, så att de har kunnat göra en jämförelse med deras undersökning.