Förslaget kom från det lokala Miljöpartiet och ikväll förväntas idén få klartecken i kommunstyrelsen. De lokala biodlarna välkomnar förslaget – alla bäckar små hjälper när den naturliga floran stadigt minskar.
På 50 år har matproduktionen, som är beroende av olika slags pollinatörer, tredubblats i världen.
Framför allt är det bin som står för uppgiften men de och andra pollinerande insekter har minskat drastiskt i nordvästra Europa, enligt en färsk studie av FN-organet IPEBS, som jobbar med frågor om biologisk mångfald.
Små men jätteviktiga
Ett sätt att ge de pollinernade insekterna bättre förutsättningar är att minska användandet av bekämpningsmedel, ett annat är att bokstavligen skapa blomstrande stadsmiljöer.
Den tanken hade Miljöpartiet i Klippan när de föreslog att kommunen skulle anlägga partier med vilda ängsblommor i sina parker för att locka insekter, skyltade med information om syftet.
– Vi måste var och en ta lite ansvar. Det är ju vår uppgift som lokalt Miljöparti att föra sådana frågor även om en del kan tycka att de är små, är de ur ett stort perspektiv jätteviktiga, säger Cecilia Örnemark (MP), språkrör i Klippan.
– Som många har hört är bin och fjärilar nästan utrotningshotade i vissa områden, och vi behöver dem för att växterna ska fortleva, fortsätter Cecilia Örnemark.
Ängsmark i stadsmiljö
Kommunstyrelsen förväntas säga ja till förslaget i kväll, för att under våren låta anlägga ängsytor i stadsparken och i grönområdet vid Ladugårdsvägen och Mammarpsgatan.
Men det är ganska små planteringar man pratar om inledningsvis. Gör de någon skillnad?
– Det gör skillnaden att det uppmärksammas för varje medborgare i Klippans kommun som går förbi rabatten och ser att vi gör någonting för de små liven som är så viktiga för oss, säger Cecilia Örnemark.
Norra Åsbos Biodlarförening välkomnar förslaget.
– Det tycker jag är en bra början, att man planterar lite blommor och sår in. Det finns massor av ytor i kommunala parker och längs vägar och sådan så man skulle kunna göra mycket, säger biodlaren Kent Tofft.
Bina behöver variation
För en av biodlarnas största utmaningar är att naturliga betesmarker och många vilda växter försvunnit. Odlingslandskapet har förändrats väldigt mycket och bina är beroende av olika typer av växtlighet.
– Till skillnad mot vad många tror har bina det bäst i stadsmiljöer, förutsatt att där är planterat lind, lönn och trädgårdsblommor, säger säger Kent Tofft.
För tio år sedan började stora mängder bin dö i USA och forskare slog fast att det berodde på en kombination av olika saker: sjukdomar, vissa bekämpningsmedel och förändrade livsmiljöer. I USA avtog bidöden men i delar av Europa är många biarter fortfarande hotade.
Varroa-kvalstret orsakar bidöd
I Sverige är varroa-kvalstret den största faran. Kvalsterna biter hål på biets pansar och ger fri lejd till olika virus som orsakar dödliga infektioner.
– Bekämpar man inte det här varroa-kvastret dör bisamhället inom ett år. Det är ett jätteproblem som vi hoppas kunna komma tillrätta med genom att få bistammar som kan rensa ut det här kvalstret, säger säger Kent Tofft.
Det är svårt att beräkna ett ekonomiskt värde på pollinerarnas tjänster, men i Sverige uppskattades summan till 300 miljoner kronor år 2009, enligt en rapport från Jordbruksverket.
Men klarlagt är att skördarna blir större där det finns gott om pollinerare. Vissa grödor är det helt avgörande för, exempelvis rödklöver och äpple, och det blir allt vanligare att odlare hyr in bisamhällen för att sätta ut på sina marker.
Biodlare sökes
Norra Åsbo Biodlarförening har funnits i 110 år och har i nuläget omkring 65 medlemmar. Men intresset växer. Varje år brukar de hålla ett par nybörjarkurser.
Och nytillskotten behövs.
– En tre- eller fyrdubbling av antalet biodlare hade inte varit fel. I dag är vi cirka 11 000-12 000, men vi hade kunnat vara 30 000-40 000 utan att det inte hade blivit några men för biodlingen. Det hade bara varit positivt, säger Kent Tofft till SVT Nyheter Helsingborg.