Att vara hbtqi-person i en liten kommun som Klippan kändes till en början väldigt ensamt, berättar Molly Nilsson.

– Jag kände ingen som kände på samma sätt som jag själv.

Men för snart sex år sedan var Mollys mamma, som är fritidsledare i kommunen, med och startade upp en mötesplats. Under fyra års tid deltog Molly vid träffarna.

– Att komma hit och se att det finns andra som är som en själv, och att det inte är något fel med det, gjorde väldigt mycket, säger hon.

Få mötesplatser i nordvästskåne

Däremot är det inte alla kommuner i nordvästra Skåne som har en liknande verksamhet. Många får istället ta sig till Helsingborg, där det finns en mötesplats i kommunal regi, samtidigt som Landskrona har en föreningsdriven mötesplats.

I landet som helhet är läget liknande. Enligt en tidigare kartläggning från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), gjord mellan 2019 och 2021, fanns en mötesplats i 43 av 290 kommuner. De flesta låg i större städer.

Undersökningar från myndigheten har också visat att var fjärde ung hbtqi-person avstått från att delta vid andra fritidsaktiviteter, av rädsla för att bli dåligt bemött.

– Tillgången på den här typen av mötesplatser är avgörande för att man ska ha en meningsfull fritid, säger Lena Nyberg, generaldirektör för MUCF.

”Lättare att hitta en samhörighet”

Flera av de nordvästskånska kommuner som inte har en särskild mötesplats för gruppen, berättar för SVT att man snarare arbetar för att alla verksamheter ska vara välkomnande för alla.

Men Molly Nilsson menar, utifrån sin egen erfarenhet, att det inte alltid är tillräckligt.

– Med mötesplatser som finns specifikt för hbtqi-personer blir det mycket lättare att hitta en samhörighet, om man jämför med en mötesplats som är öppen för alla, säger hon.