Perstorp kommun, med 7000 invånare, har tagit emot 74 ensamkommande barn och unga – och fler väntas under året.

Det som kommunen betalar i form av till exempel skolgång, socialsekreterare och god man kan de få tillbaka i ersättning av Migrationsverket.

Men i Perstorp har man väntat i mellan nio månader och drygt ett år på pengar.

Det gör att man nu ligger ute med 15 miljoner kronor, och om två månader har det beloppet växt till 25 miljoner.

Till årsskiftet beräknar man att summan är 44 miljoner kronor.

– För att täcka våra lönekostnader och leverantörskostander har vi har ett behov av ungefär 25-30 miljoner kronor varje månad. Ligger vi ute med det, eller kanske det dubbla, så kan det innebära att vi måste låna till kassan och då uppstår det naturligtvis en räntekostnad, säger Anders Ottosson, ekonomichef i Perstorp.

Kan påverka kommunen hårt

Anders Ottosson visar kalkylen på hur kostnaderna skenar iväg om Migrationsverket inte betalar för de tjänster kommuner utför.

Ibland trillar lite pengar in, men summan växer snabbt igen.

Tvingas kommunen att låna kan det få konsekvenser för andra delar av kommunens verksamhet.

– Ska man dra det till sin spets innebär en räntekostnad på 600 000 om året en årsarbetare inom äldreomsorgen, säger han.

Flera kommuner drabbade

Perstorp är inte ensamt. Att Migrationsverket har skulder till kommuner är väldigt vanligt och organisationen Sveriges kommuner och Landsting, SKL, säger att det totalt handlar om miljardbelopp.

– Det finns många kommuner som agerar bank åt staten och själva måste låna upp pengar för att kanske betala ut löner. Samtidigt har de stora fodringar på Migrationsverket.  Det drabbar kommunerna väldigt hårt, säger Annika Wallenskog, ekonomichef på SKL.

”Vi genomför åtgärder”

På Migrationsverket är man medveten om problemet. Åke Svedmert är enhetschef, och han säger att verket under en månad får in lika många ansökningar från kommuner som de fått under hela 2014.

– Kommunerna har utfört en tjänst åt Migrationsverket och självklart ska de ha betalt, men för vår del handlar det om kapacitetsproblem.

Det är den stora flyktingströmmen som gör att Migrationsverket inte hinner med.

– Vi har en målsättning att under tre månader kunna handlägga och betala ut. Därför har vi nu genomfört en antal åtgärder, bland annat rekryterar vi fler och tar in personal från andra delar av Migrationsverket för att sköta det här, säger Åke Svedmert.

SKL vänder sig till regeringen

Samtidigt ställer SKL nu krav på att regeringen ska göra något åt problemet, och har gjort en lång lista på förslag på åtgärder.

– När man tar emot ett ensamkommande barn borde det ske en utbetalning samtidigt som man gör det, att man automatiserar hela den funktionen. Det är ett av de förslag som vi har, säger Annika Wallenskog.

Men i Perstorp kommer Anders Ottosson fortsätta att vänta på att pengarna ska trilla in.

– Vi kräver månadsvid betalning för de som är på ett särskilt boende, eller har barn på förskolan. Det blir lite konstigt om vi ska ha ett synsätt för en del av verksamheten, men när det gäller Migrationsverkets utbetalningar så har vi ett annat synsätt.

En medborgare skulle inte kunna säga att de inte haft tid att betala fakturan?

– Nej, nej. Så enkelt är det.