– Det kan väl uppfattas som mobbing i viss mån. Det tycker jag, säger Patricie Arvidsson.

I vintras beslutade Försäkringskassan att fem på Dataanalys i Östersund skulle bli fyra. Vid övertalighet har man företräde till nyinrättade tjänster om medarbetaren har tillräckliga kvalifikationer.

Men av de totalt 20 tjänster som gruppen sökte blev ingen ens kallad till intervju.

Hade ni tillräckliga kvalifikationer?

– O ja, säger Patricie Arvidsson.

Fick inte veta vad som saknades

Hon sökte en tjänst som verksamhetsspecialist inom säkerhet. Hennes titel är säkerhetsstrateg. Dataanalys ingår i säkerhetsorganisationen. Men hon fick till svar att hon bara uppfyllde några av kvalifikationskraven.

– Men man kunde inte specificera vilka krav det var som jag inte uppfyllde. Det fick jag aldrig veta.

En annan kollega sökte en tjänst som säkerhetsrådgivare. Även han har titeln säkerhetsstrateg. Han fick till svar att han inte jobbat med säkerhet inom överskådlig tid. Han har tidigare bland annat medverkat till säkerhetsutbildning till chefer och hjälpt rådgivare med säkerhetsinformationer.

En tredje sökte en tjänst inom säkerhetsstaben – en tjänst som han hade haft i fem år tidigare. Han sökte även en tjänst som säkerhetssamordnare, en roll som han tidigare stöttat under åren på säkerhetsstaben.

Han var den som tidigare hade gjort den utredning och analys som låg till grund för Operation Fjord som skulle stoppa assistansfusk. En operation som bidrog till att Försäkringskassan stoppade felaktiga utbetalningar på 60 miljoner kronor, bland annat.

– Jag vet inte varför de inte blev kallade men uppenbarligen hade de inte tillräckliga kvalifikationer, säger Sture Hjalmarsson som är chef på ledningsstöd inom myndigheten.

Kan vara trakasserier

Fast det håller varken Patricie eller hennes kollegor med om.

– Det är inte så att det inte fanns kvalifikationer. Det är ju något annat som ligger bakom, säger Patricie Arvidsson.

Samma sak menar den numera pensionerade kriminalinspektören, Claes Wisdahl.

– Det är ju möjligtvis sådana saker som styrker att det kan vara trakasserier i någon form och fortsätter:

– Det är ju lite märkligt att man från att ha varit en duglig, och i mina ögon i vart fall, skicklig tjänsteman så blir man inte ens kallad på intervjuer som gäller snarlika tjänster. Märkligt, säger han.

Tror beror på chefsskandaler

Dataanalytikerna ingick tidigare i den interna utredningsgruppen. Det var de som 2014 utredde höga chefer inom den egna myndigheten – en skandal som senare briserade i Expressen.

Det är också i samband med det som gruppen fick frågan om det var de som hade tipsat tidningen, en fråga som är olaglig att ställa. Tjänstemännen vittnade senare i rätten. Deras chef fälldes för efterforskande av källa.

En tid senare sker en omorganisation som ska öka rättsäkerheten och transparensen. Gruppen splittras och dataanalytikerna fråntas arbetsuppgifter. Bland annat får de inte mandat längre att påbörja utredningar. Det ska numera gå via en chef på rättsavdelningen.

Och nu, ett år senare, skulle alltså fem personer bli fyra. Fast när de söker nya tjänster får ingen ens komma till intervju.

Patrice Arvidsson tror att allt hänger samman med att de 2014 misstänktes ha gått till media.

Högsta ledningen menar att det inte hänger samman.

– Ja, men det måste de ju säga för annars skulle man ju i princip erkänna att det är repressalier det handlar om. Jag anser att det är det, men det är svårt att bevisa.

Men det är också under en lång period?

– Ja, men det tror jag är medvetet, just för att undvika misstanken om repressalier.

”Tangerar brottsligt agerande”

Samma sak tror Claes Wisdahl som var den polis som utredde den chef som senare åtalades för att efterforskat källa. 

– Nu har man ju spritt ut det tidsmässigt över en period så man kan inte lika säkert säga att det finns en koppling, men misstanken finns ju.

Han pekar på att en myndighet enligt lag inte får utdela repressalier för att man till exempel misstänks ha gått till media. Fast sett utifrån tycker han att det är just det som kan ha skett.

– Man har ett agerande som i vart fall tangerar ett par brottsrubriceringar. Men sedan om det finns ett brottsligt uppsåt eller inte, det får en utredning eller någon klok bedömare avgöra, säger han.

Vad tänker du när du hör om allt?

– Spontant tänker jag att det är bedrövligt. Att svenska myndigheter ska agera på detta sätt som jag uppfattar det. I vart fall, sett ur det rent formella, så har man ju möjligheter att inrymma det inom ett brottsligt beteende faktiskt från myndighetens sida och det är beklämmande.

”Konspiratoriskt”

Fast på försäkringskassans ledning slår man ifrån sig.

– Det låter lite väl konspiratoriskt, säger Sture Hjalmarsson.

Några mil från Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm sitter den numera pensionerade kriminalinspektören. Flera återkommer han till hur dåligt han tycker att Försäkringskassan hanterat den aktuella arbetsgruppen.

– De var väldigt tjänstemannamässiga. De gjorde vad som på dem ankom enligt regelverken. Väldigt nogsamt. Jag tycker de borde ha credd för sin insats ordentligt. Uppmärksammats att de gjort ett bra jobb men det förefaller ha blivit tvärtom, säger han.

Ledningen menar att det inte finns något samband.

– Skulle inte jag säga om jag satt i ledningen. Klart jag förnekar det. Det är ju brottsligt, säger Claes Wisdahl.