Regeringen har gett MSB uppdraget att se över hur Sverige står sig om landet drabbas av olika kriser. Uppdraget kommer för att det säkerhetspolitiska läget förändras och genom den forskning som MSB finansierat vill myndigheten få svar på hur känsligt landets jordbruk är vid krissituationer.
– Det är ju väldigt sårbart. Det beror så klart på vilket perspektiv man har på vad det är som ska hända, vad själva krisen ska vara. Men om vi i alla fall tar lite längre kriser så är jordbruket väldigt sårbart, säger Camilla Eriksson från SLU som är den som leder forskningen.
Stort dieselberoende
Svenskt jordbruk blir allt mer beroende av el men många jordbrukare har redan löst sin elförsörjning med exempelvis en biogasanläggning, solpaneler på ladugårdstaket eller kanske ett reservaggregat som drivs av diesel. Och det är just jordbrukarnas stora dieselberoende som gör dem så ömtåliga.
– Skulle vi inte få bränsle skulle vi klara oss en vecka utan påfyllning, säger Kalle Sand, som är mjölkbonde
I Nässjö kommun har Kalle Sand och hans bror en gård med bland annat mjölkkor. Nu är de i fart med att förbereda åkrar för nästa skördesäsong. Traktorn som drar den stora gödseltanken går, som de oftast gör, på diesel. Och eftersom Kalle och hans bror har flera stora traktorer som körs hela dagarna är det lätt att förstå att bränsletillgången är en avgörande fråga för deras möjlighet att sköta sitt jordbruk.
– Är det högsäsong gör vi av med tio kubikmeter diesel i veckan. Då kör vi åtta maskiner så många timmar som vi orkar köra, så det är en hel del diesel vi förbrukar, säger Kalle Sand.
Nytt säkerhetspolitiskt läge
Det är just det här beroendet av diesel som gör att jordbruket är känsligt för en eventuell kris som innebär att exempelvis transporter inte kommer som planerat.
I den forskning som MSB finansierat har Camilla Eriksson sett att beroendeställningen kan slå hårt mot Sverige om exempelvis matimporterna stryps.
Det är intervjuer med jordbrukare som ligger till grund för forskningen. Materialet visar att de inte har tänkt så mycket på hur de skulle påverkas av en större kris. Men om transporterna från utlandet inte kommer fram slås jordbruket ut ungefär lika fort som resten av samhället. Det är allvarligt – för om vi inte kan importera mat måste den produceras i Sverige.
Dieseln kommer från utlandet
Stryps importerna är risken också stor att det inte kommer in något bränsle heller och i dag fungerar i princip inget jordbruk utan diesel.
Men det finns lösningar. Camilla Eriksson pratar om två olika scenarier där det ena är att lagra upp diesel så att det finns reserver som klarar dagens behov. Det var så man gjorde under kalla kriget. Men hon menar att det finns bättre sätt.
– Ett som jag tycker mer spännande sätt att lösa det på skulle vara att bygga bort det här dieselberoendet. Och ersätta det med alternativa bränslen som exempelvis biogas, biodiesel eller vätgastraktorer och man kan också tänka sig el, säger Camilla Eriksson som är forskare på SLU.
Kalle Sand har jobbat mycket med att få ner verksamhetens dieselförbrukning genom förarutbildningar som ska leda till att man kör mer bränsleekonomsikt. Men än så länge ser han inte att det finns något alternativ till dieseln.
– Det är ju en liten klump i magen man har av att vi är så beroende av just diesel, och det är väldigt lockande att hitta alternativa drivmedel. Tekniken finns, men idag är inte räckvidden på maskiner som går på alternativ bränslen tillräcklig, säger Kalle Sand.