Nissastigen i höjd med Gislaved den tredje januari i år. Flera räddningsfordon är på utryckning till en trafikolycka. Det är glashalt på vägen och en ambulans kläms mellan två räddningsfordon.

– Ett av våra buffertfordon glider in i en ambulans som i sin tur glider in i en av våra släckbilar. Hastigheten är inte hög men effekten blir ändå stor, berättar räddningschefen Johan Nilsson vid räddningstjänsten i Gislaved/Gnosjö.

Ingen skadad

Ingen ambulans eller räddningspersonal skadades i olyckan men samtliga fordon fick bärgas från platsen. Efter olyckan talar SVT Nyheter Jönköping med ambulanspersonal på flera andra håll i länet som upprörs över att räddningstjänstens personal i flera kommuner inte får någon halkutbildning. Ingen vill ställa upp på intervju, men vittnar om att de vid ett flertal tillfällen varit med om incidenter med räddningstjänstens fordon i halka. Och i just Gislaved och Gnosjö erbjuds ingen halkutbildning.

Varför har ni inte det?

– Vi satsar på riskmedvetande i stället. Det handlar om att hålla hastighet, läsa vägbanan och underlag och vilken typ av vägar vi kör på. Detta har vi valt att prioritera framför halkkörning. Men det är möjligt att vi får tänka om, säger Johan Nilsson.  

Bara fyra kommuner

Efter en rundringning till länets kommuner visar det sig att det bara är Jönköping, Habo, Mullsjö och Vaggeryd som har halkutbildning för sina personal på halkbana. Eksjö har sporadiskt på Ränneslätt men de andra har ingen halkutbildning alls för sin personal.

– Här i Jönköping har vi valt att ha halkutbildning eftersom vi tycker att det ger så mycket och att det är viktigt att man vet hur fordonet beter sig på halt underlag, säger brandmästare Andreas Melin.

Nu utreds olyckan på Nissastigen av en oberoende granskare och den kan komma att bli avgörande för om man får halkutbildning eller inte i framtiden.