2012 hade Arbetsförmedlingen i Kalmar 11 miljoner kronor över, Jönköping likaså och Växjö hade ett överskott på närmare 18 miljoner. Pengar som öronmärkts för så kallade lönebidrag.

– Om de miljonerna användes på ett konstruktivt sätt, då skulle det vara till nytta för väldigt många människor som i dag befinner sig i ett utanförskap, säger Dario Matkovic som är funktionshindrad och engagerad i frågan om lönebidrag.

Bidraget är ett sätt att kompensera en arbetsgivare som anställer en person med nedsatt arbetsförmåga. Dario fick själv det beviljat för någon månad sedan. Han arbetar 25 procent som administratör, av lönen på 5500 kronor i månaden får arbetsgivaren cirka 4200 kronor i lönebidrag. Men pengarna som Arbetsförmedlingen fått för att använda som lönebidrag nyttjas alltså inte till fullo. Dario Matkovic tycker att Arbetsförmedlingen är dålig på att informera företagen om att det finns en möjlighet att få lönebidrag, att de är för passiva.

– Vi har inte lyckats hitta lämpliga arbetsplatser som passar de arbetssökandes krav, säger Claes Svahnström som är chef på Arbetsförmedlingen i Jönköping.

Men jobbar ni tillräckligt med det?

– Nej, det kan man inte säga att man gör när man lämnar tillbaka pengar. Men vi jobbar på med den här frågan så gott det går, säger Claes Svahnström.

– Jag skulle vilja säga att det är ett fruktansvärt slöseri med mänskliga resurser, det finns många med funktionsnedsättning som vill och skulle kunna arbeta, säger Dario Matkovic

Men vilket ansvar har den enskilde individen?

– Alla har ett ansvar och speciellt när det gäller arbetet som betyder så mycket för det sociala livet. Men alla kan inte prata för sig. Och om du inte kan göra det är det risk att du får vara kvar i ett utanförskap. Ett utanförskap kostar samhället onödiga pengar, säger Dario Matkovic och avslutar:

– De här pengarna som är avsatta för lönebidrag ska användas för det ändamålet.