Vi följde med lavinteknikern Jenny Råghall från STF i Abisko när hon hämtade fakta från terrängen i Kårsavagge väster om Abisko. 

När man gör prognosen bedöms lavinaktivitet i området, vädrets utveckling och en koll på uppbyggnaden av snötäcket ute i fjällterrängen.

Fältarbetet som hon gör ska vara en grund för sammanställningen för en lavinprognos i Abisko/Björkliden/Riksgränsen området.

– En lavinprognos är uppbyggd för att en skoteråkare eller skidåkare ska kunna få en uppfattning om hur farligt det är i fjällterrängen, sannolikheten om en lavin ska gå och hur stor den kan bli, säger Jenny Råghall lavintekniker.

Syftet med lavinprognoser är att hjälpa de som ska ut i fjällen att kunna ta säkra beslut.

Lavinfaran bedöms med en siffra där 1 är en liten fara och 5 innebär en extrem fara för laviner.

– Eller som vi föredrar ett ord, om det är en liten, måttlig, betydande, stor eller extrem lavinfara. Men den informationen räcker inte långt om man inte har sitt eget huvud med sig för man måste absolut tänka väldigt mycket själv.

Förutom de olika lagren av snö och snöns beskaffenhet antecknar hon uppgifter om väder och vind, mängden av drevsnö men även hur snölagren reagerar på belastning, Jenny sätter en tyngd på snön genom att slå med handen på en spade som är placerad på en snövägg i en grop som hon har skottat upp. Den här gången uppstår en bristning i snölagret som endast sprider sig någon decimeter horisontellt.

– Resultatet av testet i den här gropen innebär att det går att påverka snökristallerna alltså det svaga lagret i testväggen men däremot sprider sig inte kollapsen. Det innebär att det går att starta en kollaps men den kommer inte att sprida sig och bli en lavin just här.

Uppgifterna förs över till Naturvårdsverket, tillsammans med en väderprognos används uppgifterna från flera platser i området till en lavinprognos som publiceras på Lavinprognoser.se