Här odlas en skog av mat

Uppdaterad
Publicerad

Går det att odla minikiwi i en svensk så kallad skogsträdgård? Hur mycket mat kan den fleråriga rankspenaten producera? Och hur mycket kol kan samodlade växter binda i marken? Det vill Örebro Universitet ta reda på.

Det kallas för skogsträdgård och har skogsbrynet som förlaga. Här samsas frukt- och nötträd, bärbuskar och ätbara perenner som hosta, malva och daglilja. Projektet, som pågått några år, är deltagardrivet och de små forskningsträdgårdarna är anlagda på 13 gårdar från Grängesberg i södra Dalarna till Hörby i Skåne.

– Vi behöver producera mat utan fossil energi i framtiden eftersom det är en ändlig resurs, säger Johanna Björklund, projektledare vid Örebro Universitet.

Forskningsprojektet ”Hållbar livsmedelsproduktion” går kort ut på att undersöka möjligheten att utveckla livsmedelsproduktionen i Sverige, så att den också är bra för miljön. Christina Schaffer och Per Klingberg har en gård norr om Lindesberg och är med i projektet. Båda har lång kunskap och erfarenhet av odling.

– Det här är att kasta ut ankaret framåt och testa, kan vi göra så här? Det kommer inte att finnas ett sätt som vi ska försörja oss på när det gäller att producera mat, så vi måste testa flera sätt. Så ser jag det, och det här är ett sätt, säger Christina Schaffer som själv undervisar på Stockholms Universitet och är aktiv stadsodlare.

Odlar direkt på gräsmattan

Skogsträdgårdarna har anlagts direkt på gräsmattan med tidningar, wellpapp och gödsel ovanpå. Spaden används i möjligaste mån inte alls och täckodling gäller.

– När jag läste om agroforestry var det här den arbetsfria trädgården och så är de ju inte. Men jag vet inte om jag tycker att det är önskvärt heller för de är roligt att vara ute, säger Christina Schaffer.

– Träd, buskar och örter som odlas tillsammans är mycket mer produktiva och de kan bidra med många fler ekosystemtjänster, som till exempel att marken behöver binda kol, eftersom vi har släppt ut så mycket koldioxid, säger Johanna Björklund.

Hur väl denna odlingsform passar här i norden och hur mycket kol växterna kan binda in återstår att se, för forskningsträdgårdarna måste växa till sig först. Men Johanna Björklund kan redan tänka sig ytor där skogsträdgården skulle kunna fungera.

– Det är kanske i kantzonerna mellan skog och åkermark eller på marginella marker som det här kan passa bra in.

Växter som odlas i forskningsprojektet:

  • Minikiwi
  • Rankspenat
  • Gode Henriks målla
  • Piplök
  • Jordgubbar
  • Hosta
  • Ormrot
  • Spansk körvel
  • Kärleksört
  • Malva
  • Daglilja
  • Koreansk silverbuske
  • Havtorn
  • Björnbär
  • Hassel- och äppelträd
  • Bärhäggmispel

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.