2016 blev ett av de tre varmaste åren sedan mätningar av vattentemperaturen i Vätterns ytvatten påbörjades på 1950-talet. Det är framför allt frånvaro av kalla vintermånader som höjer kalenderårsmedelvärdet.

Inte kristallklart

Vättern blir inte tillräckligt nedkyld under de milda vintrarna såsom för 50-60 år sedan. 

– Det växer mer i ett varmare vatten, det blir mer bakterier, det tillförs fler ämnen som kan göra vattnet lite brunare. Det blir lite plankton, det blir lite grönare. Så det blir inte samma kristallklara sjö i framtiden om det här ska fortsätta, säger Måns Lindell, sötvattensekolog på Vätternvårdsförbundet.

Tre grader på 100 år

Takten på ökningen ligger på drygt tre grader per hundra år. Enligt klimatprognoser är ökad vattentemperatur en trolig fortsatt utveckling och Vättern ser därmed ut att ha fastnat på ett nytt temperaturtrappsteg. Enligt Måns Lindell är situationen oroande. 

– Det får man säga, eftersom Vättern under 10 000 års tid, sedan istiden, har varit ett kallvattenekosystem. Organismer och fiskar är typiska för så

att säga norrländska förhållanden, men det finns här i relativt södra Sverige, de kommer nog att få det ganska tufft om 50-100 år. Just på grund av att det blir andra förutsättningar för de här krypen ute i sjön, säger han.

Kritiskt för röding

Den ökade vattentemperaturen har visat sig vara kritiskt för till exempel rödingens överlevnad, en kallvattenart som forskning har visat kan komma bli negativt påverkad om klimatförändringar i Vättern fortsätter. Även dricksvattnet kan komma att påverkas negativt.

Dyrare dricksvatten

– Kallt vatten betyder lite bakterier, väldigt enkelt och billigt att distribuera och ger bra kvalitet i kranen hos oss konsumenter. Ett varmare vatten medför att man måste öka behandlingen, reningen och kanske också se till att vattnet, när det når kranen håller god kvalitet. Det kräver ökade insatser, så det kommer bli svårare och dyrare att använda Vättern som råvatten, säger Måns Lindell.