– Ja, hittills har vi ju löst det genom att försöka jobba så slimmat som möjligt, säger kirurgchefen i Linköping, Conny Wallon.
I klartext betyder det tio stängda vårdplatser på en enhet som egentligen ska ha 52. Men jakten på effektiviseringar går vidare, även om det blir allt tuffare att hitta de smarta lösningarna.
– Vi har en del kvar att göra. Till exempel titthålskirurgi kortar vårdtiderna ganska mycket. Men där har vi också börjat inteckna den reduktionen i vårdplatser som det skulle kunna medföra. Så på det viset har vi börjat komma till botten på verktygslådan.
Läkare slog larm
I april förra året var det allmänsjuksköterskorna som skulle bort, Vid årsskiftet var det läkarna på vårdcentralerna och 2017 de inhyrda specialistsköterskorna.
Men redan nu i februari blev det problem. Då slog fyra läkare på kirurgen i Linköping larm om risken för kraftigt ökade väntetider till livsviktiga canceroperationer. Så nu måste fler hyrsköterskor tas in igen.
Inget totalstopp
Varför då göra sig av med hyrpersonal? Jo, det är dyrt. Och när personal hoppar ut och in kan det också riskera patientsäkerheten och göra det svårt att utveckla verksamheten.
Fast den risken finns ju även med för lite personal.
– Men det är viktigt att understryka att det här är en strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag. Det innebär ju inte ett totalstopp för vid vissa toppar kan man faktiskt behöva bemanningsföretag, säger regionrådet Kaisa Karro (S).
Vill locka fler till fast jobb
Ekonomiskt når politiken viss framgång. Under 2016 minskade kostnaderna för hyrpersonal från 142 till 129 miljoner kronor – det vill säga 9 procent.
Politikerna vill nu locka fler att ta fast anställning istället. Och enligt statistiken har det i någon mån lyckats, men långt ifrån tillräckligt. Något som inte förvånar facket:
– Nej, det kommer inte att ske när man har dåliga villkor, när man har en dålig arbetsmiljö, när man känner att man inte klarar av att utföra sitt jobb inom ramen för sin arbetstid, säger Helena Eriksson, ordförande på Vårdförbundet i Östergötland.
Men Kaisa Karro tycker att regionen gör mycket
– Vi arbetar ganska systematiskt med att följa upp och titta på just sjukskrivningstal. Vi tittar mycket på hur kan man lägga scheman så att de också ger möjlighet till återhämtning.
Hopp om framtiden
Kirurgklinikens chef, Conny Wallon, ser två stora orsaker till den ständiga resursbristen. Dels handlar det om en ökad efterfrågan på vård i och med att de äldre blir allt fler i befolkningen. Och dels handlar det om att det idag går att bota fler sjukdomar än tidigare, vilket i sin tur också ökar efterfrågan.
Men trots alla svårigheter vill han ändå tro att det finns hopp om framtiden:
– Vi ser ju att många som kommer som flyktingar från mellanöstern har vårdutbildningar och dem försöker vi integrera så gott det går.
Men ännu mer hoppas han på alla de unga som kommit hit och som ännu inte valt yrkesbana:
– Får vi in den här generationens invandrare som kommer till oss så har vi en lösning också.