Foto: SVT

Flygvapenmuseum: ”Som en 100–årig flaskpost”

Uppdaterad
Publicerad

Det kan liknas vid en flaskpost fast i luften – rapporthylsorna som i flygens barndom användes för att kommunicera med marken, innan radion kom. Flygvapenmusem i Linköping mottog genom en donation i höstas något så unikt som ett sådant exemplar.

– Det här är alltså hundra år gammalt vilket är jättefascinerande, säger Linnea Holmberg Wensby, föremålsintendent på Flygvapenmuseum, samtidigt som hon plockar ur ett brev ur metallhylsan.

Hon läser från brevet:

– Avgångsort: 2000 meter ovanför Uppsala. Han skriver att han är på väg till flygavdelningen i Kiruna, så det är dit den här Axel är påväg.

Innan radion kom

Axel Nordlander släppte rapporthylsan ovanför Uppsala för 100 år sedan. Foto: Ur Flygvapenmuseums arkivsamling

Brevet, som skickades från en son till hans far, var bland annat det man fann i rapporthylsan. Skickat av mångsysslaren Axel Nordlander, kavallerist vid det Skånska hussarregementet, fältflygare och olympisk guldmedaljör 1912, för 100 år sen.

Det var dåtidens komradio som fylldes med skriftlig information i luften för att sen kastas ner mot marken i hopp om att någon skulle hitta den. Rapporthylsan innehöll även ett fotografi taget av samme man som skickade brevet.

– Det är en väldigt tidig flygbild och har framkallats någonstans i Uppsala, säger Linnea Holmberg Wensby.

Rapporthylsorna användes för att kommunicera med marken i flygens barndom. Foto: SVT

100 år har haft sin påverkan på fotografiet som nu förvaras i en skyddande ram.

– Vi kan se att det finns ett litet fingeravtryck här nere i bilden, då börjar man ju fundera på om det kanske är Axels eller hans pappas, säger Linnea Holmberg Wensby.

100 år gammalt

Det är en släkting till Axel Nordlander som donerat hylsan till muséet. Brevet saknar datering, men många ledtrådar pekar på att det var 1916 eller 1917 som rapporthylsan fylldes innan den kastades mot marken.

– Man fick nog vara ganska strategisk när man kastade ut det så att det landade som det skulle, säger Linnea Holmberg Wensby.

– Ofta var det ett långt band fastsatt i hylsorna, så man kan säga att det var som en slags flaskpost, fortsätter hon.

Mer än envägskommunikation

Det kanske låter som att dåtidens komradio framförallt var en envägskommunikation, men det fanns också möjlighet att svara till flygplanet. Sitt svar stoppade man tillbaka i hylsan. Den spände man sedan upp en tråd mellan två stolpar eller träd. Flygplanet gick sedan ner på en väldigt låg höjd och fångade upp hylsan med hjälp av en lång metallkrok som fälldes ner från planets undersida.

– Man fick nog vara en ganska duktig flygare för att fånga upp den tror jag, säger Linnea Holmberg Wensby.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.