Rasmus Myrvälder och hans svärfar Roger Olsson satt och tog en öl medan flickvännen Linnea Larsson var och handlande på Drottninggatan.
– Plötsligt hörde jag en lastbil som kom på fullvarv och då tänkte jag att lastbilen hade fått gashäng. Då borde den ha kört in i huset och stannat, men det gjorde den inte, säger Rasmus Myrvälder och fortsätter:
– Den bara fortsatte att växla upp, körde sick-sack och mejade ner allt folk. Den körde mellan betongblomkrukorna och husen. Det gick bara snabbare och snabbare. Då förstod jag att det var allvarligt och att det var något sjukt på gång.
LÄS MER: Detta vet vi om dådet
Sprang förbi döda kroppar
Rasmus och hans svärfar lämnade snabbt uteserveringen och började springa efter lastbilen. På vägen där den dragit fram utspelade sig hemska scener.
– När jag sprang såg jag tre döda personer som låg på vägen, säger Rasmus Myrvälder.
Han beskriver att det på samma plats, knappt fem minuter tidigare, stod en skolklass och sålde majblommor.
– Det första jag tänkte var att det var tur att barnen var borta när lastbilen kom. Det är även sex andra gotlänningar i vårt sällskap, men som tur är var de på en annan plats när attacken skedde.
LÄS MER: Föraren försökte stoppa kapningen
”Man tror inte att man är i Sverige”
Tio minuter senare var polisen på plats och spärrade av allt. Rasmus hittade sin flickvän och tillsammans med svärfar sprang de mot Tegnérlunden och tog skydd.
– Vi bor egentligen på Kungsbron, men det är avstängt där. Nu är vi i tryggt förvar på ett hotell här i Tegnérlunden, säger Rasmus.
Hur mår ni?
– Jag är skärrad, man tror inte att man är i Sverige. Alla är uppe i varv, vi har inte hunnit smälta det som hänt än. Det surrar poliser och helikopter utanför. Det är ju sådant här man bara ser på film.
Vad tänker ni göra nu?
– Vårt hotell är utrymt, vi har alla våra grejer där, så vi vet inte vad vi ska göra. Jag har inte hunnit ta del av händelsen från media utan bara upplevt det som hänt med egna ögon.