Trots att gömda barn nu har laglig rätt att gå i skolan har polisen rätt att gå in där och hämta eller leta efter ett barn. Formellt sett är inte skolan en fredad zon. Det här har gjort många lärare och rektorer osäkra på hur de ska agera, och om de verkligen kan garantera barnens trygghet.

– Vi har inte någon registrering av de här barnen, så i formell mening så finns de inte här. Det skulle också bli mitt svar till polisen: ”De finns inte här”, säger Kajsa Andersson, rektor på Skäggetorpsskolan i Linköping.

Ett dilemma

Hon tycker att den situation som uppstått innebär ett dilemma. Barnen kan inte känna sig hundraprocentigt trygga. Samtidigt som de gömda barnen nu har fått laglig rätt att gå i skolan har polisen också fått ett uppdrag. Regeringen vill att polisen ska bli påtagligt effektivare när det gäller att verkställa avvisningar av flyktingar.

Men flera polismyndigheter har redan meddelat att man inte tänker gå in i skolor. Det är inte barnen man letar efter, utan föräldrarna.

– Så länge jag är ansvarig kommer vi inte att hämta barn vid skolor. Det är ungdomar och yngre barn som vistas där. Det kan bli traumatiska upplevelser om polisen kommer in och hämtar deras kompisar, säger Kent Fernström, chef vid polisens utlänningsenhet i Östergötland.

”Vill inte vara ovän med någon”

Ändå är rädslan utbredd och många barn blir utan undervisning. Av de mellan 2.000 och 4.000 gömda barn som finns i Sverige var det före lagändringen, enligt Skolinspektionen, bara omkring 15 procent, som gick i skolan före lagändringen.  

”Maja” som gått i skola i Linköping i flera år som gömd flykting har aldrig berättat något för sin klasskamrater. Hon är rädd för att någon skulle kunna ange henne.

– Om det är någon som inte gillar en kanske de anmäler om de vet om min situation. Det är därför man inte ska vara ovän med någon, säger hon.