– Vi hanterar hälsa i vårt samhälle i dag som det vore en religion, säger professorn och forskaren vid Linköpings universitet Barbro Wijma.
Liknelserna och metaforerna är många. Träningsfrälst, fitness-tempel, hälsosynd, hälsofrälst och tio budord för bättre hälsa. Allt kopplat till träning och ett hälsosamt liv.
– Det är ju oerhört kraftfulla metaforer. För vem vill inte vara frälst och få ett så kallat evigt liv eller i alla fall ett väldigt långt och friskt liv, säger professor Barbro Wijma.
Läs mer: Patienter som inte tränar riskerar kränkas av vårdpersonal
”En religion för mig”
En som känner igen sig i detta förhållningssätt till hälsa och motion är Carolina Kuzminski som tränar på ett gym i Linköping.
– Det har nog blivit så att det är en religion för mig. Det är ett beroende, har man väl börjat så måste man ju hålla igång, säger hon.
”Dåliga människor dricker blandsaft, bra människor dricker råsaft”
Barbro Wijma vid Linköpings universitet och Britta Pelters vid Högskolan i Halmstad har i en forskningsrapport beskrivit hur tränings- och hälsotrenden lyfts upp till religion. På både gott och ont.
– Det finns ju risker med det här, för de som inte tränar riskerar att bli en hälsounderklass, menar Barbro Wijma professor och forskare vid Linköpings universitet.
– Man tittar på personer som bjuder på hemgjord råsaft-smoothies och de klassas som bra människor, men de som dricker blandsaft är inte lika bra människor. Det är den här rangordningen som görs mellan de redan hälsofrälsta och de som inte är det, säger Britta Pelters, lektor och forskare vid högskolan i Halmstad.