Det var i helgen, på söndagsförmiddagen, som mötet ägde rum.

– Vi brukar vara ute och köra sportfisketurer. Det är väldigt mycket makrill i sundet, vi kör ofta och tittar var måsarna är, säger Peter Hartford.

Plötsligt reagerade alla.

– Vi såg ett stort plask och tänkte att det var en mås som dök där, men det var det inte utan då kom tonfisken där och hoppade.

Det är något som inte hänt i Öresund sedan 60-talet, enligt Peter Hartford.

– Vi sprang ut på däck och skrek ”det är tonfisk!”. Allting gick väldigt snabbt.

”Inget snack”

De var genast säkra på vad de såg.

– De har sett utanför Göteborg förra veckan, så det var inget snack om vad det var, säger han.

Dessutom hoppar tonfisken på ett speciellt sätt, enligt Peter Hartford.

– Vi såg dem hoppa tolv–femton gånger. Sedan såg vi den komma under ytan som en jäkla torped en meter under ytan.

Tre man hade mobilerna uppe och försökte filma, men ingen lyckades få med något av de snabba tonfiskarna.

– Tyvärr gick det vita gäss den dagen så det var svårt att se dem. De hoppar ju inte lika högt som delfiner, säger Peter Hartford.

Två samtidigt

Exakt hur många de var vet han inte.

– Jag tror nog att det var ett stim med rätt många. Vi såg två hoppa samtidigt, så det är bara det jag kan vara säker på, men de brukar ju simma tillsammans de här, säger han.

Hans teori om varför tonfiskarna dykt upp är den stora mängden makrill.

– Så mycket makrill som vi har haft i år har det inte varit på 20–30 år. Och tonfisken följer dem, det är basfödan, säger Peter Hartford.

”Blev paff”

Nu har han ett minne för livet.

– Man blev paff i och med att man varit ute så många tusen dagar. Man har hört från de äldre om tonfiskeldoradot på 50- och 60-talen då det kom folk från hela världen för att fiska tonfisk här, säger han.

Enligt Peter Hartford var den största tonfisken de fick då på 453 kilo.

– De här var uppskattningsvis på mellan 150 och 300 kilo, säger han.

Blev ”rent skakig”

Söndagens upplevelse satte sig i kroppen.

– Jag brukar inte bli uppjagad över grejer, men den här gången blev jag det. Jag satte mig i hytten efteråt då vi inte kunde se dem längre och var rent skakig, säger han.