Foto: TT

När slåttermaskinerna går fram dör många rådjurskid

Publicerad

Slåttertiden är här och det betyder dessvärre en brutal död för många rådjurskid som ligger och trycker i oslagna vallåkrar. Men med hyfsat enkla metoder kan dödsfallen minimeras.

När vallen växt sig hög och tät ser rådjursgetter fälten som perfekta gömställen för sina ungar. Men när slåttermaskinerna går fram förvandlas barnkammaren till dödsfälla.

– I områden med mycket vallmark kan vi nog räkna med att en fjärdedel av kiden dör i slåttern, säger Anders Jarnemo, viltforskare vid högskolan i Halmstad.

TV: Se hela inslaget här

Kadavren riskerar att förgifta maten

För ett antal år sedan genomförde han en stor studie för att kartlägga dödligheten. Kid förseddes med radiosändare och när det var dags att slå kunde Anders Jarnemo se vilka som gömde sig i vallen när slåttermaskinen närmade sig.

– Hade jag inte vetat att de låg där hade de dött. Nu gick jag ut och flyttade dem, säger han.

Det största hotet mot kiden är fortfarande naturen själv. En räv som nosat upp ett rådjurskid går inte hungrig därifrån. Men näst efter räven är det enligt Anders Jarnemo just slåttern som är kidens värsta fiende.

Att hitta döda kid i den nyslagna vallen är ofta en brutal upplevelse för lantbrukare. Dessutom riskerar kadavren att förgifta maten för bondens egna djur.

– Det bildas bakterier i ensilaget och blir giftigt för de kor som ska äta det, säger Anders Jarnemo.

”Kan nästan trampa på dem”

Därför har bönder runtom i både Europa och Nordamerika försökt ta fram metoder för att minimera slåtterslakten. Allt från manuella drev med hund och människa, tills skrämselkedjor framför traktorn som ska få kiden att lämna platsen.

Men riktigt små kid har en instinkt att ligga kvar och trycka i gräset in i det sista, oberoende av vilka yttre hot som närmar sig.

– De kan ligga väldigt väl dolda och man kan nästan trampa på dem utan att se dem först, säger Anders Jarnemo.

Sätter upp fågelskrämmor

Själv tror han mest på en betydligt enklare metod, att använda i förebyggande syfte.

– Jag har prövat att sätta upp vanliga fågelskrämmor. Höga pålar med en tvärslå och sopsäckar över.

Med skrämmorna på plats blev rågetterna betydligt mindre intresserade av att gömma sina ungar i vallen. Istället försvann de en bra bit in i skogen.

– Men det gäller att inte sätta upp skrämmorna för tidigt innan det är dags att slå. Rådjuren vänjer sig snabbt vid att de finns där och bara några dygn senare var de tillbaka igen. Så de ska helst sättas upp dagen före det är skarpt läge, säger Anders Jarnemo.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.