– Jag går till hans grav varje fredag. Eller på onsdagar. Han sköts på en onsdag.
Kvinnan jag talar med kände 22-åringen väl och har svårt att hålla gråten borta när hon pratar om honom, men hon vill vara anonym. Hon är rädd för vad som ska hända om mördarna förstår vem hon är.
Det har gått drygt ett år sedan 22-åringen sköts ihjäl på en parkeringsplats mitt emot Nydalatorget i Malmö.
Han hade tagit körkort och hade ett jobb på gång.
Mordet på honom i mars 2016 var det andra i en lång rad dödskjutningar i Malmö förra året. 2017 har inletts med ytterligare fem mord i staden.
Det finns inget som tyder på att 22-åringen tillhörde något kriminellt gäng. Däremot växte han upp med flera av de personer som Malmöpolisen idag betecknar som grovt kriminella.
Mordutredningens kartläggning av 22-åringen visar att han i tonåren visserligen dömdes för några mindre förseelser, men det ligger flera år bakåt i tiden och polisen bekräftar att han inte rörde sig i kriminella kretsar.
Förklaringen till mordet finns någon annanstans.
Ett år efter att 22-åringen sköts i bröstet är mordet fortfarande inte löst. I september förra året häktades tre män misstänkta för inblandning i mordet. Samtliga 18-22 år gamla. Bevisningen räckte inte för att hålla kvar dem, men de är fortfarande misstänkta.
Kammaråklagare Jeanette Sprimont har hand om fallet, men just nu står utredningen still. I början av februari blev hon av med samtliga polisutredare.
– Polisen har prioriterat om, så just nu har jag inga resurser alls, säger hon.
Enligt Malmös polismästare, Stefan Sintéus, jobbar idag 170 poliser med morden i Malmö. Det är tillräckligt för att bedriva utredningarna, anser han.
– Vi har nu de resurser vi behöver, men problemet är att 100 av dessa poliser har hämtats från andra delar av landet. Långsiktigt kan de inte bo hemifrån hur länge som helst, säger Stefan Sintéus.
Bristen på poliser är långt ifrån en ny företeelse. Redan för ett år sedan saknades det erfarna mordutredare, säger kammaråklagare Jeanette Sprimont.
– Förutom kommissarie Bo Lundqvist, som ledde arbetet i början, hade ingen av de andra poliserna jobbat med mordutredningar förut. Det var hundförarpoliser, polisryttare och områdespoliser som höll förhören. De gjorde ett jättebra jobb, utifrån sina förutsättningar, men hade ingen tidigare utredarerfarenhet, säger Jeanette Sprimont.
Den här bilden delas av Jeanette Sprimots kollega, chefsåklagare Pär Andersson. Han är den åklagare som just nu har flest mordutredningar i Malmö på sitt bord, varav tre är dödskjutningar. Ett av morden är det på den 24-årige tandläkaren som sköts i början av december 2016.
– Kontinuitet och engagemang i en mordutredning är synnerligen viktigt, därför är det är frustrerande att hela tiden behöva byta personal, säger Pär Andersson.
Hans utredningar har också fått bemannas med poliser utan tidigare erfarenhet av mordfall. Bland annat har gränspoliser fått rycka in.
– Polisen har till och med fått plocka in pensionerade mordutredare för att överhuvudtaget ha några med erfarenhet, säger Pär Andersson.
Bristen på poliser ser också ut att hålla i sig. Intresset för att söka till polishögskolan minskar. Till hösten har antalet sökande minskat med dryg två tusen personer jämfört med förra intagningen.
KARTA: Morden som inträffat i Malmö i år och under förra året
En kartläggning som Sydsvenskan har gjort över 14 olösta mord i Malmö, från januari 2016 fram till och med februari, visar hur hårt polisen har tvingats prioritera. Flera av morden utreds bara av en handfull poliser, mellan fyra och tio personer.
Allt detta kan dock ändras. Beroende på utredningsläget kan personal på nytt flyttas mellan utredningarna. Eller om det inträffar ännu ett mord.
– Det mest slående är att det finns så få uppgifter om vad som har hänt. Vi vet att folk vet mer än vad de säger.
Det chefsåklagare Pär Andersson säger är något som även polisen har upprepat. Folk vill, eller vågar inte vittna. Särskilt när det gäller mord som misstänks ha kopplingar till kriminella gäng.
Möjligheten att få lämna vittnesmål anonymt har efterlysts från polishåll, men Pär Andersson tror inte att bevisvärdet skulle räknas så högt av en domstol.
LÄS MER: Polischefen: Låt vittnen vara anonyma
– I Danmark har de däremot fått det att fungera. Om åklagaren vill använda sig av ett anonymt vittne, kontaktas domaren som får bedöma om det finns fog för att personen behöver skyddas och om bevisvärdet av vittnesmålet är tillräckligt högt.
Pär Andersson har också funderat på alternativa vägar för att få fram bra vittnesmål.
– En tilltalande metod är ju det som i USA kallas ”plea bargain”. Alltså att en person som har begått ett brott kan få strafflindring mot att vi får avgörande information i till exempel en mordutredning.
I nästa andetag konstaterar åklagaren att det trots allt kanske inte skulle fungera.
– Vi har så mycket lägre straff i Sverige än i USA, så det finns kanske inte så mycket att vinna på att berätta, säger Pär Andersson.
Han är också bekymrad över den tid det tar att analysera teknisk bevisning.
– Det kan ta upp till ett halvår innan vi får svar från forensiskt centrum i Linköping. Svar som vi egentligen skulle behöva ha dagen efter, säger chefsåklagare Pär Andersson.
Onsdagen 9 mars 2016, klockan 20:39.
”Adam” sitter på ett kafé intill Nydalatorget med några vänner. 22 åringen har just lämnat lokalen. Plötsligt ropar någon att han är skjuten. Vännerna springer ut till parkeringsplatsen. 22-åringen ligger på marken, fem meter från sin bil. Han skriker. Han är skjuten i bröstet.
– Han måste ha krupit från bilen efter han blev skjuten, säger Adam, den mördade 22-åringens vän.
Tre av kompisarna lyfter in 22-åringen i en bil och kör snabbt till sjukhuset. Han är vid liv, men dör på sjukhuset.
Ett år senare beger jag mig till mordplatsen. Intill parkeringsplatsen står en matvagn. Jag frågar ägaren om han minns mordet.
– Det var precis där. Där den blå bilen står nu, säger han.
Han hade öppnat sin matvagn två veckor tidigare. Men var inte där när mordet skedde.
– De säger att det hände precis efter att jag hade stängt.
Brottförebyggande rådets senaste rapport, som sträcker sig fram till 2015, visar att det dödliga våldet har minskat under 2000-talet. Även om det var en topp 2015. Däremot har det dödliga skjutvapenvåldet mot män ökat. Någon genomgripande analys av varför det har blivit så finns inte ännu.
– De inblandade skulle inte drömma om att be myndigheterna om hjälp. I stället handlar det om ”öga för öga, tand för tand”. Här har vi ett allvarligt problem, som vi inte riktigt är vana att hantera, säger kriminologen Jerzy Sarnecki.
För att ändå försöka bromsa utvecklingen har Malmö stad anslagit 50 miljoner kronor för att förebygga kriminalitet.
– Vi har inte beslutat hur pengarna ska användas än, men vi har en rad förslag, säger kommunalrådet Andreas Schönström (S).
Han är ansvarig för säkerhetsarbetet i kommunen.
– Det vi funderar på är framförallt en förstärkning av socialtjänsten. Många av de som rör sig bland kriminella är inte straffmyndiga och då måste socialen kunna fånga upp dem mycket tidigare än idag.
Antalet unga kriminella som vill hoppa av och byta livsbana ökar. Att förstärka socialtjänstens avhopparprogram är därför ett av förslagen. Ett annat är att ha mer personal ute på kvällstid i utsatta bostadsområden.
– Vi behöver fler vuxna ute på kvällar och nätter som kan möta ungdomarna, för det finns så klart funderingar kring vad de har för hemmiljö, säger Andréas Schönström (S).
Kommunen ser också över möjligheten att använda Lagen om vård av unga, LVU, mer offensivt.
– Detta för att kunna plocka bort unga förövare från gatan väldigt tidigt, säger Andréas Schönström (S).
Jag ringer upp kvinnan som kände 22-åringen igen. Berättar att inte en enda polis jobbar med fallet. Ju mer vi pratar om mordet desto mer högljudd blir kvinnan. Hon nästan skriker. Hon begriper inte hur mördaren fortfarande kan gå lös. Saknaden efter 22-åringen är stark.
– Alla i området älskade honom. Han var min trygghet, säger hon.
Fotnot: Adam heter egentligen något annat