Rasme Mohammad och hans familj kommer från Syrien. De bor tillfälligt i en lägenhet som kommunen har ordnat i Arlöv utanför Malmö, men där kan de inte bo kvar.

Familjen har tre barn och står i bostadskö hos flera hyresvärdar runt om i Skåne. Nu har de fått löfte om en lägenhet i Helsingborg som de planerar att flytta till senare i vår, men i jakten på ett boende har de även blivit erbjudna svartkontakt.

– De säger att det finns lägenheter men du måste betala under bordet. Om du vill ha en lägenhet i första hand måste du betala 40.000 kronor, berättar Rasme och tillägger:

– Det vill jag inte göra. Det är inte bra och jag har inte pengarna.

SABO ser samma tendenser

Handeln med svartkontrakt har ökat under de senaste fyra-fem åren, enligt Boverket. Och även på SABO, branschorganisationen som företräder närmare 300 kommunala bostadsbolag i Sverige, märker man av ökningen. Det handlar framförallt om att svartmarknaden nu har sträckt sig ut från storstadsregionerna, och sprider sig över landet.

– Vi får signaler från även små och medelstora kommuner om att det har spritt sig dit. Förut var det ett storstadsproblem med olovlig andrahand- eller tredjehandsuthyrning och svarta kontrakt. Men nu gör ju bostadsbristen att de här fenomenen även finns i mindre städer, säger Charlotta Lundström, pressansvarig på SABO.

– Om man ska vara väldigt drastisk kan man säga att det börjar bli fullt överallt. Vi måste bygga mer så att inte det här växer fast i alla kommuner.

Så märker de av svartmarknaden

SABO märker av svarthandeln på flera sätt, särskilt när det gäller personer som köper svarta inneboendekontrakt. Vattenförbrukningen i en lägenhet kan helt plötsligt skjuta i höjden, mängden sopor kan öka. Detta, säger Charlotta Lundström, är saker som inte nödvändigtvis behöver betyda att det är olagligt – men visar på en plötslig ökad trångboddhet i bostäderna.

– Bovärdar kan berätta för oss att när de jobbar ute i bostadsområden kan de se att plötsligt i en lägenhet börjar det travas madrasser i fönstren under dagtid. Då tänker man att ”här bor det betydligt fler människor nu än när kontraktet skrevs på”.

Är det oftast släktingar som hyr ut till släktingar, eller är det människor som tjänar pengar på det här?

– Det är både och. Dels är det människor som gör business på det här, kriminella som säljer förstahandskontrakt eller säljer en folkbokföringsadress men kanske inte någon plats att sova. Det är ju väldigt cyniskt, man utnyttjar människor.

Ismael blåstes av svartmäklare

I samband med vår satsning #bostadsökes har vi på SVT Nyheter kommit i kontakt med flera personer som blivit blåsta när de, i brist på andra alternativ, gett sig in på den svarta bostadsmarknaden.

Vi träffade bland annat ”Ismael” från Syrien, som betalade 8.000 för att titta på ett ruckel, och inte fick tillbaka pengarna när han tackade nej. Svartmäklaren kallade det för en ”förskottsavgift”.

Läs mer: Ismael betalade 8.000 för att se ett ruckel.

Boverket har kartlagt vilken boendesituation de nyanlända har i Sverige och det Rasme och ”Ismael” berättar är på inget sätt unikt.

– För många är situationen så desperat att man är beredd att ta till det drastiska alternativet att köpa en bostad på det här viset, säger Micael Nilsson, utredare på Boverket.

”Det är allvarligt”

Boverket konstaterar i sin rapport att människors utsatthet utnyttjas för att tjäna pengar. Nyanlända som hyr i andra hand kan behöva använda större delen av etableringsersättningen för att klara hyran. Många tar lån och skuldsätter sig för att skaffa en egen bostad för att sedan upptäcka att de blivit lurade.

Lägenheten de tror sig ha köpt visar sig vara en bluff eller ett olovligt andrahandskontrakt. Följden kan då bli att personer blir av med både bostad och pengar.

– Det är allvarligt när ett system som bostadsmarknaden är börjar få drag av korruption, att det går att muta sig till en bostad eller betala med svarta pengar. Det är allvarligt för hela samhället. Det urgröper förtroendet medborgare emellan långsiktigt, säger Micael Nilsson, utredare på Boverket.

Bostadsbolagen samarbetar

Även på SABO ser man att det är många nyanlända som på grund av olika orsaker hamnar på svartmarknaden. Det kan till exempel handla om att de inte vill bo på asylboendet de hänvisats till.

– Jag tänker att man måste vara väldigt desperat. Man har flytt från krig, kommit hit för att få skydd, och så hamnar man i en kriminell karusell, säger Charlotta Lundström.

De företag som ingår i branschorganisationen försöker att organisera sig bättre och samarbeta med socialtjänst, polis, Migrationsverket och Kronofogden för att kontrollera om de människor som står på kontrakten faktiskt bor där.

– Det är svårt. De som bor olovligt i andrahand vill ju inte bli ertappade för då förlorar de sitt hem, och det klan vi förstå. Samtidigt måste vi veta vilka som bor i våra fastigheter, och ha ett fungerande kösystem så att en del inte köper sig förbi den kön.