Ulf Bernström fick ett telefonsamtal där en man som uppgav sig vara läkare sa att Ulf snabbt var i behov av dyra mediciner. Foto: SVT/Fredrik Sandberg/TT

Falsk läkare pressade Ulf på pengar – kände till hans provtagning

Uppdaterad
Publicerad

Ulf Bernström hade varit på vårdcentralen och lämnat blodprov. Några veckor senare ringde telefonen. Läkaren i andra änden berättade att Ulf hade en blodpropp i ena benet och snabbt behövde en speciell medicin, som fanns i Storbritannien. Ulf ombads betala 15.000 kronor.

Ulf Bernström bor i Borgholm på Öland och det var efter ett besök på Hälsocentralen där som samtalet kom. Mannen som ringde sa sig vara läkare och hade tagit en närmare titt på resultaten från Ulfs blodprover.

Proverna visade på en blodpropp i vänster ben. Enligt läkaren hade även flera av hans kollegor tittat på proven och kommit fram till att Ulf behövde en speciell medicin från Storbrittanien.

Av en händelse hade läkaren en kollega som precis befann sig i Storbritannien. Om Ulf snabbt kunde föra över 15.000 kronor skulle kollegan köpa med sig medicinerna hem till Sverige.

– Jag blev egentligen aldrig orolig att det skulle vara något allvarligt som drabbat mig men visst funderade jag på om han verkligen var läkare, säger Ulf Bernström till SVT Nyheter Småland.

Ville ha kortnummer till Ulfs bankkort

Mannen som ringde ville först att Ulf skulle skicka över sitt betalkort till honom. Sedan att Ulf skulle läsa upp kortets kontonummer. Ulf fattade misstankar. Efter att ha avslutat samtalet tog han kontakt med Hälsocentralen och bluffen kunde uppdagas.

– Jag tycker det är väldigt fräckt att utge sig för att vara läkare och på så sätt dra nytta av att läkare har hög trovärdighet. Många har stor respekt för läkare, säger Ulf Bernström.

Det är långt ifrån bara Ulf som utsatts för liknande bedrägeriförsök. Rapporter om hur falska läkare ringer äldre och försöker lura av dem pengar har strömmat in från olika håll i landet de senaste åren.

Patienter som besökt vårdcentraler i Kungälv och Mellerud finns bland dem som fått samtal. Personer i Mora, Uppsala och patienter på vårdcentraler i Kronoberg har också utsatts.

”Våra journalsystem är säkra”

– Jag blir bestört när jag ser hur samvetslösa personer försöker lura äldre på pengar, säger Åke Åkesson, verksamhetschef på Hälsocentralen i Borgholm.

I det här fallet kontaktade den falske läkaren en person som ju faktiskt varit på en vårdcentral några veckor tidigare. Vad tänker du om det?

– Det är nog ganska stor chans att man träffar rätt om man ringer en äldre människa och talar om ett besök på en vårdcentral. Många äldre har ju varit på just en vårdcentral. Jag har inga misstankar om att någon kunnat ta sig in i våra journalsystem och hämtat uppgifter, säger Åke Åkesson.

Varför inte det?

– Journalsystemen är så säkra att jag inte har någon anledning att misstänka att någon tagit sig in.

Tror att bedragaren chansade

Ulf Bernström hade varit på vårdcentralen några veckor tidigare och lämnat blodprov. Den falske läkaren som ringde tog upp just blodproverna och resultaten av proverna. Men Åke Åkesson tror ändå inte att mannen kan ha kommit över uppgifter ur journaler.

– Det kan ju finnas andra sätt att via till exempel lokal kännedom veta om att en viss person varit på vårdcentralen. Jag uppfattar att våra journalsystem är väldigt säkra. Att någon privatperson skulle kunna gå in och kontrollera vilka patienter vi tagit prover på, det tror jag inte.

Finns det någon oro för att någon inom vården kan ha delat ut de här uppgifterna?

– Absolut inte, säger Åke Åkesson.

Inte heller Ulf Bernström tror att den falske läkaren kommit över uppgifter ur hans journal, utan att den som ringde helt enkelt chansade. Både när det gällde att han nyss lämnat blodprov och att han hade problem.

– Nej jag tror inte han hade tagit sig in i min journal. Sannolikheten för att en man i min ålder har problem med blodcirkulationen är ganska stor, säger Ulf Bernström.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.