Under rekordåret 2015 sökte 35 000 ensamkommande flyktingbarn och ungdomar asyl i Sverige. I början på januari i år var de 23.000, varav drygt 700 i Sörmland.

De kommuner som inte hade egna boenden tvingades från början att placera barn på externa och privata boenden. Man började sedan starta egna verksamheter vilket kostade mycket pengar.

Från en handfull till ett trettiotal

I Gnesta startade man ett boende som från början var tänkt för en handfull ensamkommande flyktingbarn. I dag bor där 31 killar mellan 14 och 18 år, de flesta från Afghanistan. Och trots dyra kostnader i samband med uppstarten säger man att ekonomin gått plus minus noll de senaste åren, men att det framöver kan bli minus i kassan. Men det kommer inte påverka nuvarande verksamhet.

Läs också: Eskilstuna räknar med att minska personalen

– Vi fortsätter precis som förut, vår verksamhet är ju anpassad efter de behov som killarna har och därför ska vi bibehålla det vi har i dagsläget, pojkarnas behov ändras inte för att ersättningen dras ner, säger Elin Insulander-Hjelm, enhetschef på Gnesta ungdomsboende.

Priset styr i stället för behov

Men flera Sörmlandskommunerna befarar att det i framtiden blir priset som styr och inte barnens behov, och att med sänkta ersättningar följer personalminskningar och därmed sämre omsorg och i slutänden en sämre integration.

Miljonunderskott att vänta

I Vingåker förutser man redan nu stora underskott i miljonklassen för 2018-2019 och man tror till och med att den sänkta ersättningen inte bara leder till sänkt kvalitet utan även till att mindre kommuner på sikt kommer att avveckla verksamheten för ensamkommande flyktingbarn.