– Regeringens målsättning är att jobba med att ta fram nya styrmodeller som landstingen och kommunerna kan använda sig av. Som helt enkelt sätter personalens villkor och deras handlingsutrymme i fokus, säger civilministern Ardalan Shekarabi.
När Amanda Tuvgren som vi berättade om förra veckan gick från att vara offentliganställd sjuksköterska till ett bemanningsföretag höjde hon sin lön med drygt 10 000 kronor per månad. Idag tar landstinget in henne via bemanningsföretaget. Hon gör ungefär samma jobb som tidigare men för en högre lön.
– Det känns bra. Jag har valt att inte gå så mycket på schema och är därför på olika ställen, det kan vara kommun ena veckan och landstinget andra veckan. Därför är det mycket för mig att hålla reda på men det är det värt för de pengarna man får, säger Amanda Tuvgren.
Skattebetalarna står för kostnaden
Men det innebär en merkostnad för skattebetalarna för det är landstinget som betalar även för den dyrare sjuksköterskan. År 2011 betalade landsting och regioner i Sverige 2,45 miljarder för inhyrd personal i sjukvården. Tre år senare hade den summan ökat med nästan 40 procent till 3,41 miljarder.
– Vad gäller hyrkostnaden totalt för både sjuksköterskor och läkare har de kostnaderna ökat sedan 2010. Vi ser även en trendökning någonstans vid 2013 när vi gjorde ett val att ta in fler hyrsjuksköterskor utifrån att vi hade brist på ordinarie personal och vi skulle upprätthålla ordinarie platserna, säger Hans Svensson, divisionschef för medicinsk service vid landstinget Sörmland.
– Det visar ju att vi har ett behov av att jobba med både styrning och organisationsutvecklingen i offentlig sektor. Den här typen av förhållanden påverkar ju också verksamhetens kvalitet. Det påverkar också förutsättningarna långsiktigt för att vi ska kunna ha en välfärd som är likvärdig och av hög kvalitet så vi måste jobba med de här frågorna, säger Ardalan Shekarabi.
Landstingens ansvar
Läkarkåren i vilken många gick till bemanningsföretag flera år tidigare än sjuksköterskorna ser inte bemanningsföretagen som problemet. Istället menar de att det är landstingen som måste se över hur de jobbar.
– Dels handlar det om en långsiktig planering och det har vi påtalat i många år. Sedan handlar det om bra arbetsvillkor, möjlighet att påverka sitt eget arbete och få uppskattning på sitt vanliga jobb, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Läkarförbundet.
Först talade vi om stafettläkare och nu ser vi stafettsjuksköterskor. Tror du att det här kommer att sprida sig till andra sektorer?
– Det finns säkert en sådan trend inom andra områden också. Det är klart att när vi jobbar med effektivisering av offentliga verksamheter så måste vi också ta hänsyn till hur olika anställningsförhållanden påverkar kostnadsutvecklingen i offentlig sektor, säger Ardalan Shekarabi.
