Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Följ med in på det avspärrade området där ett över 400 meter djupt gruvschakt ska öppnas för provtagning – vd:n Henrik Boman berättar om planerna. Foto: SVT

Underjordisk energilagring planeras i nedlagd gruva utanför Katrineholm

Uppdaterad
Publicerad

Ett företag har stora planer för den gamla gruvan i Sköldinge utanför Katrineholm. Inom några år kan den innehålla ett pumpkraftverk med tillhörande batterilagring.

Den gamla järnmalmsgruvan vid Kantorp i Sköldinge har varit stängd i ett halvt sekel. Men nu kan den vara på väg att väckas ur slummern.

Fyra platser i Sörmland

Energiföretaget Sens har nyligen tecknat arrendeavtal med markägare på fyra platser i Sörmland. I Bettna i Flens kommun, i Jönåker och Kristineholm i Nyköpings kommun. Och så vid den gamla gruvan i Sköldinge i Katrineholms kommun.

Företaget är i sitt slag först in på marknaden i Sörmland, som är attraktivt eftersom regionen bedöms som expansiv och ett generellt energiunderskott råder.

– Lagringen i sig måste till för att vi över huvud taget ska klara av den här gröna omställningen, säger Henrik Boman, vd och koncernchef på Sens.

Batterier i containrar

I Bettna, Jönåker och Kristineholm är planen att etablera energilagringsstationer i form av stora batterier inrymda i containrar. Detta i nära anslutning till förnybara energikällor som solcellsanläggningar eller vindkraftverk.

Det krävs också möjlighet att koppla upp sig mot elnätet, något som är gemensamt för de platser som valts ut. Därför måste Sens också ingå samarbete med nätägare som Vattenfall och Tekniska verken.

– Nätet blir allt svajigare och då måste de ha tillgång till kraftresurser. Det är där vi kommer in i bilden, säger Henrik Boman.

Planen är att batterilagringsstationerna i Bettna och utanför Nyköping ska ha en kapacitet på 30-40 megawatt. Det motsvarar försörjningen av cirka 7 000 hushåll under ett år, enligt företaget Sens beräkningar.

Stor investering innan start

Om allt går enligt plan så ska energilagringen i gruvan vid Kantorp kunna vara igång om cirka tre år, enligt Henrik Boman. Totalt på de fyra platserna beräknar företaget att det krävs investeringar på uppåt en miljard kronor.

– Det är väldigt mycket pengar, men som marknaden är idag så beräknas det att vara i allra högsta grad gångbart, säger Henrik Boman.

I videon: Följ med fram till gruvschaktet och hör Henrik Boman förklara hur det ska användas.

GRUVAN I KANTORP

I gruvan bröts det järnmalm mellan åren 1820 till 1967. Gruvans huvudschakt är minst 400 meter djupt.

Laven, det torn nästan 70 meter höga torn som stod över schaktet, förstördes i en brand 2010 och året därpå revs byggnaden.

2021 sålde Katrineholms kommun marken runt gruvschaktet till en privatperson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.