– Jag saknar mina vänner, jag saknar min pappa. Det har gått en vecka sedan jag träffade honom. Jag vill träffa min pappa, säger Leyla Cano till SVT Nyheter Sörmland.

För bara två veckor sedan gick 15-åriga Leyla och hennes bror Ali, 13, på Slottsskolan i Vingåker. I dag bor hon med sin bror och mamma i en utkyld barack i Armenien, det land som svenska myndigheter menar att de kommer ifrån. Den enda kontakt Leyla har med sina klasskompisar sedan hon utvisades sker via en mobiltelefon som hon fått låna.

Familjen själva säger att de kommer ifrån norra Syrien, och utvisningsbeskedet mitt i natten kom som en chock.

– När vi satt i bilen så berättade de för mig att vi skulle utvisas till ett land som heter Armenien. Då började jag gråta. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag var i chock, berättar Leyla.

Fälldes av språktest

Det var ett språktest, gjort av språkanalysföretaget Sprakab, som satte stopp för familjens liv i Sverige. Testet påstås visa att familjen, som är yezidier, inte kommer från Syrien utan från Armenien. Språkvetare har riktat kritik mot just dessa tester.

Östen Dahl, professor emeritus i lingvistik, berättar att kurmanji, den kurdiska dialekt som många yezidier talar, pratas i flera olika länder och språket har en mängd olika dialekter.

– Det här språket med dess olika dialekter är inte väl utforskade, i synnerhet yezidiernas språk verkar det inte finnas någon som har någon koll på, säger han.

När Leylas mentor, Marie Karlsson, använt sig av tolk för att kommunicera med hennes mamma har hon använt sig av en tolk som pratar kurmanji med syrisk dialekt.

– Det har alltid fungerat bra, säger hon. Vi har kunnat förstå varandra.

Migrationsverket: Inte enbart språktestet

Men Migrationsverket menar att inte enbart språktestet ligger till grund för utvisningsbeslutet. Myndigheten menar att Armenien aldrig skulle ha tagit emot familjen om de inte var deras medborgare.

Och att familjen faktiskt är armeniska medborgare kunde gränspolisen fastslå i samband med utvisningen, säger Migrationsverkets Fredrik Bengtsson till SVT Nyheter Sörmland.

– Det finns inget land i världen som tar emot någon annans medborgare. För att återsända en person måste det antingen finnas identitetshandlingar eller en bekräftelse från det landets myndigheter om att det här är deras medborgare.

”Gränspolisens ansvar”

Enligt Migrationsverket har gränspolisen fått bekräftat att familjen är armenier. Detta ska ha skett när utvisningen verkställdes. I familjens akt hos myndigheten finns en tjänsteanteckning, upprättad i tisdags, där det framgår att gränspolisen fått uppgifter om att pappan i familjen är identifierad som armenier.

Uppgiften är inkommen den första mars, fyra dagar efter att mamman och barnen utvisats.

– Det finns alltid en eftersläpning när du har två myndigheter som arbetar gemensamt. När verkställighetsarbetet pågår så är det gränspolisens ansvar, och sedan kommer den administrativa delen. Där finns en eftersläpning i den rapporteringen, säger Fredrik Bengtsson.

Kan inte prata

Armeniska medborgare eller inte – Leyla känner ingen i Armenien. Mamman och brodern mår nu så pass psykiskt dåligt att de inte längre pratar, berättar Leyla. Och hon förstår inte språket som talas i landet.

Många Vingåkersbor har engagerat sig i familjens öde, och bland dem finns Leylas och Alis klasskompisar.

– Många säger att det är omöjligt, men jag har hoppet kvar. De kan inte bo där och det handlar om barn, säger Özlem Özel, Leylas klasskompis.

Övernattade på flygplatsen

Under den första tiden övernattade familjen på flygplatsen, men sedan en vecka tillbaka har de fått låna en barack att bo i.

– Det är dammigt och väldigt kallt, berättar Leyla. 

– Snälla, vi vill verkligen komma tillbaka. Jag orkar inte mer. Jag ser min mamma sjuk framför mig och jag kan inte göra något åt det, vädjar hon.