I februari slogs en ambulans sönder under en utryckning i Tensta. Händelser som den här har startat diskussioner om strängare straff, men även om landstingets förebyggande arbete mot hot och våld.

Så här sa inrikesminister Anders Ygeman (S) i februari efter ett möte om just våld mot ambulanspersonal:

– Det finns helt klart mer och göra för landstinget i Stockholm när det gäller att förebygga våld och hot mot ambulanspersonal. Representanter för ambulanssjukvårdare i Stockholm tog upp det på mötet, hur man tidigare har haft ett aktivt förebyggande arbete och att det numera tyvärr saknas.

Träffar ungdomar

Ett exempel på förebyggande arbete är projektet MBU, Människan bakom uniformen, där unga får umgås med blåljuspersonal och lära sig mer om deras jobb. I Stockholm anordnas möten i Järva, men till skillnad från i Göteborg och Malmö har inte ambulans deltagit här. Ambulansföretagens svar till arrangörerna har varit att det inte finns resurser till det.

– Det hade också skapat broar och relationer. Dels kanske det öppnar upp för karriärmöjligheter för kidsen, att de blir intresserade, men också för att förstå hur viktig ambulans är i området, säger Ata Hosseini, fältassistent i Rinkeby-Kista.

Upp till landstinget att besluta

På länets största ambulansföretag, landstingsägda Aisab, ställer man sig positiv till MBU. Vd:n säger att det däremot är upp till landstinget att besluta om ambulans ska ha sådana uppgifter. Men det beror på hur man tolkar landstingets krav på ambulansföretagen.

– De har ett uppdrag att arbeta förebyggande, de har inget specifikt uppdrag som talar om precis hur man ska göra. Vi måste sätta oss ner med dem och resonera om vem ska göra vad och hur ska vi göra för att vi ska kunna göra ett sådant här arbete på allra bästa sätt, säger Marie Ljungberg Schött(M), sjukvårdslandstingsråd.

– Vi snackar om fyra träffar eventuellt fem, 30 timmar på ett år i sådana fall. Och fika såklart, säger Ata Hosseini.

Så det är inte så mycket begärt?

– Kanske inte, nej.