På Södersjukhusets ortoped rapporteras en tredubbling jämfört med en vanlig dag, Karolinska räknar med en femdubbling, 83 personer kom till S:t Görans ortopedakut mot drygt 50 per dag en vecka tidigare.

– Vi har full bemanning plus lite extra personal på avdelningen. Vi har även tvingats öppna upp en extra mottagning för att hinna med alla patienter, säger Anders Persson, informatör på Capi St: Görans sjukhus.

Enligt Persson är han tveksam till att den höga patientströmmen kommer avta under eftermiddagen.

– Telefonen till akutmottagningen ringer hela tiden och det kommer in väldigt mycket folk. Men våra läkare och sjuksköterskor har ett bra samarbete och hanterar situationen väldigt bra, säger han.

Snöröjning är lönsamt

Hur mycket skadorna bara för fotgängare kostar den enskilde och samhället är svårt att beräkna. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) släppte 2012 en rapport som granskade vintern 2010/11, som också inleddes med snö och kyla i mitten av november, och bedömningen var att skadekostnaden var fyra gånger högre än vad som satsades på att hålla trottoarer och cykelbanor rena från snö och is.

Vinterväghållningen på den typen av vägar uppskattades till 550 miljoner, skadorna till drygt 2 miljarder kronor. VTI konstaterade följaktligen att det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt att satsa mer på vinterväghållning för fotgängare.

Läs mer: Stabsläge inom sjukvården avblåst

Vintern 2010 skadades nästan 27 000 fotgängare i hela landet på grund av snö och is och 16 000 av dem var kvinnor. Männen skadade sig oftast i det egna bostadsområdet, på garageuppfarter och parkeringsplatser medan kvinnornas riskområden främst var trottoarer, gångvägar och hållplatser.

Högst risk för äldre

Riskerna i samband med halkolyckor är allra störst för äldre som lider av osteoporos eller benskörhet, men även yngre som får en fraktur kan räkna med flera besvärliga månader.

– Den vanligaste skadan vid halkolyckor är fotledsfraktur. Det betyder operation, gips i två månader och ytterligare flera månader innan patienten är helt återställd. Efter en opererad handledsfraktur blir det gips i fyra veckor och ungefär lika lång tid för att bli återställd, säger Sari Ponzer, professor i ortopedi och verksamhetschef på Södersjukhuset.