När Stockholmselever börjar i ettan på gymnasiet får de göra ett diagnostiskt prov i matematik som ska kartlägga deras kunskaper i ämnet. Genom att jämföra resultatet på provet med elevernas slutbetyg i nian kan man se om eleverna presterar bättre eller sämre än vad man kunnat förvänta utifrån betyget.

I den senaste rapporten, som baseras på provet som skrevs hösten 2015, hade elever från 15 av de 74 grundskolor som var med i undersökningen i snitt lägre resultat på det diagnostiska provet än vad som förväntades utifrån deras betyg, skriver Svenska Dagbladet.

Var femte skola visade alltså tendenser på att vara alltför generösa i sin betygsättning.

”Oroväckande”

Skolborgarrådet Olle Burell (S) tror att en orsak till skillnaderna mellan provresultat och slutbetyget i nian skulle kunna vara att eleverna under sommarlovet hunnit glömma en del saker de lärt sig.

Olle Burell menar samtidigt att det är ”oroväckande” om grundskolan inte lyckas ge elever de matematikfärdigheter som krävs för gymnasiet.

– Det kan vara så att det finns pluggskolor som ger kortvariga effekter. Där eleverna är väldigt pressade generellt, och pluggar hårt, klarar proven och får betyg. När man sedan testar det ett halvår senare har eleverna hunnit glömma det. Om det är så är det oroande, säger Olle Burell till SvD.